Grammatikundervisning: vad, varför och hur? En intervjustudie av grammatikundervisning om svenskämnet i gymnasieskolan efter 2011

Abstract

Denna uppsats undersöker hur, vad och varför grammatikundervisning kan och ska se ut inom svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet till varför vi har valt att genomföra denna uppsats är att ta reda på hur lärare definierar grammatik, varför de anser att en sådan undervisning ska bedrivas, samt hur en sådan undervisning kan se ut. Vi har valt att utgå från de didaktiska frågorna: vad?, hur? och varför? Underlaget för vår undersökning utgörs av intervjuer med fem slumpmässigt valda gymnasielärare. Våra intervjufrågor grundar sig på de tre didaktiska frågorna som nämnts ovan. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet har sedan sammanställts utifrån de tre didaktiska frågorna som utgör uppsatsens syfte. Resultatet har jämförts med en liknande undersökning som genomfördes för arton år sedan. Jämförelsen visar på ett antal intressanta aspekter. Den första aspekten är svårigheten att avgränsa begreppet ’grammatik’, något som framkom i samband med intervjuerna. Den andra aspekten är de argument för grammatikundervisning som respondenterna anger. De för grammatikundervisning argument som förekommer ivårundersökningärfrämmandespråksargumentet, andraspråksargumentet,språkriktighetsargumentet,allmänbildningsargumentet,argumentetom människan som språkvarelse och metaspråksargumentet. Det vanligast förekommande argumentet är främmandespråksargumentet, medan enbart en lärare applicerar grammatik på olika texter, i detta fall lyrik. Den tredje aspekten är att själva grammatikundervisningen inte har förändrats nämnvärt, trots att lång tid har gått, ny forskning har genomförts och att nya ämnesplaner har trätt i kraft för gymnasieskolans svenskämne. Inte heller har argumenten för grammatikundervisning förändrats nämnvärt.