Hur kan kunskap förstås? En empirisk studie om elevuppfattningar och lärandet.
Sammanfattning
Huvudresultat: Huvudresultatet för den teoretiska diskussionen kring hur man kan förhålla
sig till kunskap är att det både inom ett postmodernistiskt filosofiskt perspektiv, ett svenskt
utbildningspolitiskt och pedagogiskt perspektiv, fanns en stor otydlighet och osäkerhet inför
kunskapsbegreppet. Legitimitetsvikt och en förändring av våra tidigare synsätt har lett till att
både pluralism och att medierna fått en ökad betydelse. Även utbildningspolitiskt har en
legitimitetsvikt skett varvid medierna fått ökad betydelse som medium mellan beslutsfattarna
och de som skall realisera besluten. Även eleven förhållande till kunskap blir utifrån ett
pedagogiskt perspektiv tudelat av en vetenskaplig diskurs och en mera vardagsdiskurs.
Huvudresultatet för den empiriska undersökningen av hur lärare och elever upplever
lärandet fokuserades på de tre temana "Förkunskaper", "Upplevelsen av kunskap" och "Var
frågor kring lärandet viktiga?". För förkunskaper gällde att lärarna kopplade detta till en
social omognad och hänvisade det till ett grundskolans misslyckande. Beträffande själva
upplevelsen av kunskap såg lärarna att det största problemet för eleven var att de hade
svårigheter med att kunna realisera sina mål. Vidare ansåg lärarna att frågor kring lärandet var
mycket viktiga men endast en av de fyra ansåg sig jobba aktivt med frågan. För elevsvaren
gällde att de ofta hade svårigheter att dra några slutsatser eller gav fåordiga svar. Endast på
frågan kring hur de upplever sitt lärande sågs en variation från "mycket" till "liten" medveten
över sin lärsituation. Genom att tolka elevernas korthuggna svar genom fenomenologen
Merleau-Ponty kan detta ses som en brist på ett igenkännande av sin lärsituation.
Examinationsnivå
Student essay
Samlingar
Fil(er)
Datum
2007Författare
engvall, anette
Nyckelord
Förändringsprocesser
pluralism
legitimitetskris,
Språk
sv