"Fröken jag fattar inte." Om skolsituationen för elever med annat modersmål än svenska

Abstract

Syfte och frågeställningar: Huvudsyftet med denna uppsats har varit att kartlägga undervisningsformer och arbetssätt som syftar till att förbättra studieresultaten i grundskolan för elever med annat modersmål än svenska, samt koppla dem till relevant forskning om dessa elever och deras skolframgång. Uppsatsen har också belyst hur myndigheters insatser och åtgärder relaterat till befintlig forskning. Frågeställningar: 1. Hur kan skolor arbeta för att studieresultaten för elever med annat modersmål än svenska ska förbättras? 2. Vilka slutsatser om olika arbetsformer kan dras utifrån forskning kring skolframgång för elever med annat modersmål än svenska? 3. Hur relaterar myndigheters insatser och åtgärder till praktiska erfarenheter och forskning?

Metod: Ovan ställda frågor har besvarats genom en litteraturgenomgång. Eftersom uppsatsens syfte varit att kartlägga och redovisa är litteraturgenomgång en praktisk metod. Litteraturen har bestått av tidigare forskning, rapporter från myndigheter, artiklar och lärares dokumentation av den egna verksamheten. Främst har svenska forskare och rapporter refererats. De forskare och författare till litteraturen som uppsatsen stödjer sig mot har samtliga lång erfarenhet av att arbeta med barn som har svenska som andra språk, eller är flitigt refererade forskare inom området. Litteraturen består även av exempel av hur lärare arbetar rent praktiskt, vilken kopplats till relevant forskning. Huvudresultat: För att kunna erbjuda alla elever en likvärdig skolgång krävs att de tillämpade arbetsformerna är flexibla och tar sin utgångspunkt i elevens behov. För elever med elever med annat modersmål än svenska kan studiestöd på modersmålet underlätta. Det finns dock många andra faktorer som spelar in på elevernas studieresultat, t.ex. sociokulturell bakgrund. Myndigheten för skolutveckling sattsar dock extra resurser till skolor i segregerade områden under det kommande året.