Om invandrarbarns känsla av sammanhang i mellanrummet mellan hemmet och skolan

Abstract

Syfte Vårt syfte är att försöka få ökad kunskap om varför skolor i så kallade invandrartäta områden har lägre måluppfyllelse än skolor i områden med större andel svenskfödda. Vi vill göra detta genom att titta närmare på hur barn till invandrade föräldrar upplever sin position mellan svenska skolan och familjer från andra länder.

Huvudfråga Skiljer sej KASAM för: 1) barn i svensk skola vars föräldrar är etniskt svenska, mot ) barn i svensk skola vars föräldrar har ett annat etniskt ursprung än svenskt?

Metod och material Vi ägnar den första delen av arbetet till litteraturstudier och hypotesunderbyggnad. Mead och Faucault är i denna del viktiga namn. Därefter försöker vi att testa våra antaganden empiriskt och har valt att göra en jämförande studie som utgår ifrån Antonovskys KASAM-begrepp och med hjälp av ett till detta hörande livsfrågeformulär. Vi har använt utvalda delar av frågeformuläret som grund för intervjuer med sammanlagt 3 barn, indelade i grupper.

Resultat Mätt i KASAM upplever barn i svensk skola vars föräldrar är etniskt svenska inte mellanrummet mellan hem och skola som märkbart annorlunda än barn i svensk skola vars föräldrar har ett annat etniskt ursprung än svenskt.

Betydelse för läraryrket Undersökningen handlar om hur känsla för sammanhang (KASAM) kan komma att skilja sig mellan barn till svenska och till utländska föräldrar. Undersökningen är explorativ men kan vara ett led i vidare projekt. Den kan vara av värde i debatten kring den sociala miljön på skolor i så kallade invandrartäta områden och även frågor rörande barns psykiska hälsa. Resultatet har även gett oss en anledning att ifrågasätta våra egna förväntningar och bidrar således till ett medvetandegörande av våra förutfattade meningar och en motpol till negativa förväntningar. I detta ser vi att arbetet med uppsatsen bidragit till någonting mycket viktigt i vår utbildning och vårt skapande av oss själva som kompetenta och yrkesutövare.