• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Economics / Institutionen för nationalekonomi med statistik
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för nationalekonomi och statistik
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Economics / Institutionen för nationalekonomi med statistik
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för nationalekonomi och statistik
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Fungerar viktbaserad avfallstaxa som styrmedel för att minska mängden hushållsavfall

Abstract
För att minska avfallsmängderna och öka källsorteringen har flera länder samt kommuner i Sverige valt att övergå från volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under åren 2010-2013. Tidigare utvärderingar i Sverige hävdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tänkas påverka avfallsmängden. På grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi använda oss av paneldata och en ekonometrisk regression där vi använder fixed effects. Därmed kontrollerar vi för skillnader mellan de olika stadsdelarna och för vilka trender som är gemensamma. Vi har månadsvis paneldata över mängden avfall från nio stadsdelar i Göteborg under perioden januari 2009 till november 2014. Det finns en önskan på kommunal nivå av att minska mängden avfall på grund av dess miljöpåverkan. Denna vilja härstammar från riktlinjer som är författade inom EU. Ett sätt att minska mängden avfall är att debitera den som orsakar avfall och frågan är huruvida vikttaxan är ett bra alternativ för att minska mängden avfall. När vi inte använder oss av någon form av kontrollvariabler kan vi se att vikttaxans effekt innebär en minskning av restavfall med ca 14 procent. Vi har sett en trend av minskat avfall som började innan vikttaxan infördes och den trenden förklarar den största delen av minskningen. När vi kontrollerar för trenden och andra faktorer finner vi att vikttaxans effekt på restavfall är en minskning med tre procent jämfört med om vikttaxan inte hade införts. Den viktbaserade avfallstaxan fungerar bättre på enfamiljshus än flerfamiljshus då incitament saknas för hushåll i flerfamiljshus. Om en kommun med stor andel flerfamiljshus vill inför vikttaxa så anser vi att det är viktigt att kommunen skapar ett system som gör vikttaxan effektiv även för flerfamiljshus.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/39228
Collections
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för nationalekonomi och statistik
View/Open
Thesis frame (1.276Mb)
Date
2015-06-03
Author
Holmström, Peter
Relan, David
Series/Report no.
201506:33
Uppsats
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV