Att utreda och bedöma känslomässig tillgänglighet - En kvalitativ studie om socialsekreterares förutsättningar i arbetet att bedöma om barn får sina känslomässiga behov tillgodosedda

Abstract

Ett av de största arbetsfälten för socionomer är utredningsarbetet med barn och unga som misstänks fara illa, inom socialtjänsten. Socialsekreterare som arbetar inom detta område ska utreda om barn får sina behov tillgodosedda på flera olika områden, ett av dessa områden är de känslomässiga behoven. Syftet med vår studie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utreda känslomässig tillgänglighet och om barn får sina känslomässiga behov tillgodosedda i barnavårdsärenden, samt att se vilka möjligheter och svårigheter som finns på detta område. Vår studie bygger på empiriskt material i form av intervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiska perspektiv är utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap. Vårt resultat visar att utredning av känslomässig tillgänglighet och barns känslomässiga behov är ett komplext arbete som kräver flera sorters kunskap och flera faktorer påverkar möjligheterna att utreda. Socialsekreterarna lyfter upp att de gärna vill ha någon mer konkret problematik att gå på, såsom exempelvis föräldrars missbruk eller att barnet uppvisar symptom som visar på att barnet far illa. Bedömningar om ifall barn får sina känslomässiga behov tillgodosedda fokuserar ofta på föräldrarnas känslomässiga tillgänglighet och det görs sällan bedömningar på olika nivåer i barnets liv. Socialsekreterarna säger att de inte har något stöd i sina bedömningar av känslomässig tillgänglighet och barns känslomässiga behov, varken i organisationen eller i BBIC. De anser sig inte heller ha den kunskap som krävs för att tydligt kunna visa på vilka konsekvenser det blir för barnet när de inte får sina känslomässiga behov tillgodosedda. Mycket av bedömningarna som görs grundar sig istället på den enskilda socialsekreterarens praktiska vishet grundad i erfarenhet, värderingar, känsla och egen tolkning av den information som framkommer. Studien visar att socialsekreterarnas upplevelse är att även utfall i rättsliga sammanhang påverkas av enskilda advokaters och domares värderingar och hur de, utifrån sin kunskap, tolkar den information som framkommer i utredningarna.