“Det heter ju HBT...Q, va?” - en kvalitativ studie om sexualundervisningens förhållningssätt till heteronormen

Abstract

I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Det finns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmed stämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativa antaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhör antingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper som finns för hur en ‘riktig’ man respektive kvinna ska vara. Heteronormen exkluderar de personer som faller utanför det binära könssystemet samt de individer som har en annan sexuell läggning än den heterosexuella. Dock exkluderar heteronormen även de individer som definierar sig själva som heterosexuella, men som avviker från normen genom att antingen inte vara en ’riktig’ man eller kvinna eller utövar icke-normativa sexuella praktiker. Normer styr vårt synsätt, vårt tankesätt och vårt handlingssätt. De kommer till uttryck i alla kontexter vilket bidrar till reproducerandet av samhällsnormer, samtidigt som det exkluderar det normavvikande. Under de senaste åren har normers påverkan på kön och sexuell läggning blivit en mycket aktuell fråga. Ett flertal institutioner, myndigheter och organisationer har arbetat aktivt för att integrera ett normkritiskt förhållningssätt i samhället. Skolan har blivit en central del av detta arbete då denna institution bidrar till att forma barn och ungdomars förhållningssätt. Frågor kring normer ska vara integrerade i sex- och samlevnadsunderviningen vilket är det ämne som främst berör kön och sexuell läggning. Denna studies syfte var att undersöka huruvida sex- och samlevnadsundervisningen på högstadieskolor i Borås förhåller sig normkritiskt till heteronormen och jämföra undervisningen med Skolverkets direktiv. Studien bygger på empiri samlad från intervjuer med lärare på fem olika skolor. Intervjuerna utgick från tre teman; hur undervisningen rent konkret ser ut, hur den förhåller sig till normer samt vad informanternas personliga uppfattning är om undervisningen. Empirin har analyserats utifrån teorierna socialkonstruktivism och queerteori. Utöver detta har direktiv i form av lagrum, samt styrdokument publicerade av Skolverket, Socialstyrelsen och Förenta Nationerna integrerats i studien. Resultat visade på att det normkritiska förhållningssättet inte är tillräckligt integrerat i undervisningen på de berörda högstadieskolorna. Faktorer som bidrog till de ej uppfyllda direktiven bestod av brister i tid, ekonomi, samarbete och kompetens. Samtliga faktorer står i förhållande till varandra och utmynnar i att utvecklingen av ett normkritiskt förhållningssätt gentemot heteronormen begränsas.