"Självklart att det finns olika vägar att nå kunskap" En jämförande undersökning om litteraturundervisning i svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet.

Abstract

Anna Dahlbom och Anja Ohlwein: "Självklart att det finns olika vägar att nå kunskap" En jämförande undersökning om litteraturundervisning i svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Göteborgs universitet: Examensarbete inom lärarutbildningen, 10 p., 2006.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur litteraturundervisning bedrivs i teori och praktik i svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Två underliggande frågeställningar har ställts för att kunna besvara huvudproblematiken. Dessa frågeställningar är:

1. På vilket sätt skiljer sig kursplanerna på gymnasiet för svenska jämfört med svenska som andraspråk när det gäller litteraturundervisning? 2. Hur arbetar olika lärare i svenska respektive svenska som andraspråk med litteratur och på vilket sätt knyter de an till kursplanernas innehåll?

För att få svar på dessa frågor genomfördes två olika undersökningar. För det första jämfördes kursplanerna på gymnasiet för svenska och svenska som andraspråk med fokus på litteratur- undervisning. För det andra intervjuades sex lärare från olika gymnasieskolor, varav två undervisar i svenska, två i svenska som andraspråk och två i båda ämnen. De tre olika lärar- kategorierna valdes för att få ett så brett perspektiv som möjligt på hela problematiken.

Kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk strävar efter att skapa likvärdiga mål och syften båda ämnen emellan, men det finns ändå vissa skillnader. Svenskeleven ska t.ex. läsa nordiska verk och göra nedslag i olika epoker i litteraturhistorien, men i svenska som andraspråk ligger fokus på svensk 1900-talslitteratur. I det stora hela arbetar lärare med litteratur på liknande sätt. Det är endast en lärare som utmärker sig eftersom hon arbetar helt individuellt till skillnad från de andra som varierar undervisningen i större grad. Alla lärare är ense om att läromedel inte är centrala i deras undervisning. Lärarna är också överens om att ämnena ska vara likvärdiga. De lärare som undervisar i svenska lägger större vikt vid litteraturhistorisk orientering än andraspråkslärare. Utifrån ett jämförande perspektiv är det framförallt lärarna som undervisar i svenska som andraspråk som vet mycket mer om det andra ämnet svenska, och de är dessutom mer engagerade än vad svensklärarna är i det andra ämnet svenska som andraspråk. De nationella kursplanerna tycks prägla litteraturunder- visningen mer än vad lärarna är medvetna om. När det gäller de lokala kursplanerna så är andraspråkslärarna betydligt mer insatta än vad lärarna i svenska är.