Hälsorelaterad livskvalitet efter total höftprotesoperation - en kvantitativ studie om könets och utbildningsnivåns påverkan på hälsorelaterad livskvalitet

Abstract

Introduktion: Kön och utbildningsgrad har ett tydligt samband med hälsa. Artros är en folksjukdom som medför lägre hälsorelaterad livskvalitet och är den vanligaste anledningen till total höftprotesoperation. I Global Burden of Disease 2010 rankas artros på plats elva över de sjukdomstillstånd som medför mest funktionsnedsättning världen över. Syfte: Syftet var att ta reda på hur faktorerna kön och utbildningsgrad tillsammans påverkade hälsorelaterad livskvalitet efter total höftprotesoperation. Syftet var också undersöka vilka dimensioner av EQ-5D som förändrades. Metod: Studien är en prospektiv observationell studie med en kvantitativ ansats. Data bestod av utbildningsgrad, inhämtat från Statiska Centralbyrån (SCB) och hälsorelaterad livskvalitet före och ett år efter höftprotesoperation från Svenska Höftprotesregistret (SHPR). Hälsorelaterad livskvalitet mättes i det etablerade mätinstrumentet EQ-5D och studiepopulation bestod av 39 141 patienter. Resultat: Kvinnors EQ-5D-värde, innan samt ett år efter operation, var lägre i samtliga utbildningskategorier jämfört med män. Kvinnor uppnådde inte lika stor del av sin potentiella förbättring som män med samma utbildningsnivå. Andelen kvinnor som upplevde en förbättring av dimensionen rörlighet var 50,8 % och andelen män var 60,3 %. Inom dimensionen oro/nedstämdhet upplevde 6,9 % av kvinnorna en försämring ett år efter operation, motsvarande siffra för män var 5,9 %. Av universitetsutbildade förbättrades 59,2 % i dimensionen rörlighet, för grundskoleutbildade var siffran 51 %. Diskussion/Slutsats: Vår studie har förstärkt tidigare forskningsresultat som har visat att kön och utbildningsgrad har effekt på hälsorelaterad livskvalitet efter total höftprotesoperation. Genom att identifiera vilka dimensioner av hälsa som påverkades efter operation kan studien bidra till en mer nyanserad bild av hälsorelaterad livskvalitet. Ökad kunskap om olika individers behov kan bidra till ytterligare förbättringsåtgärder för patienter i socioekonomiskt utsatta grupper.