Fyra före detta särskoleelevers tankar och uppfattningar om livet, arbetet och provatlivet. En narrativ studie

Abstract

Syfte:

Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgången och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, såväl yrkesmässigt som i andra avseenden på det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att Gymnasiesärskolans syfte är brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Skolgången skall också ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande yrkesliv? Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande privatliv och fritid? Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande administration och ekonomi?

Teori:

Studien har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats.

Metod:

Fyra personer som slutade sin skolgång i gymnasiesärskolan för minst tio år sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Ansatsen för studien är livsvärldsfenomenologisk, där de fyra intervjuerna legat som grund för analys. Analysen har inriktning mot likheter, skillnader och visioner/förutsättningar.

Resultat:

De fyra informanterna redovisade divergerande former av självständighet gentemot studiens frågeställningar. Alla kände sig relativt nöjda över hur deras liv idag såg ut, men i deras olika livsresor finns både ljus och mörker. En av informanterna står självständigt på egna ben utan myndighetskontakter, medan de tre övriga har kontinuerliga kontakter med någon myndighetsperson. Gemensamt för dem var att de alla hade vänner kvar från sin respektive särskoleperiod.

Alla har idag antingen vanligt arbete eller sysselsättning inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, d.v.s. lönebidragsanställning eller daglig verksamhet.