Egna strategier och tro på sin inlärningsförmåga Nyanlända utomeuropeiska läkares språkinlärning

Abstract

Bland den senaste tidens flyktingar i Sverige finns ett stort antal läkare som borde vara en viktig tillgång i den svenska vården. De vill snabbt lära sig svenska och få svensk legitimation, men innan de får börja på sfi är det lång väntan på permanent uppehållstillstånd. I Västra Götalandsregionen startade man i oktober 2014 ett pilotprojekt för dessa läkare, vilket innebär åtta månaders studier på kursen ”Svenska som andraspråk med hälso- och sjukvårdsinriktning utifrån ett patientperspektiv” med målet att nå C1-nivå i svenska (motsvarande gymnasienivå). Denna nivå är ett av kraven för att de ska få sin läkarlegitimation i Sverige. Huvuddelen av språkstudierna ska de göra av egen kraft med stöd av webbaserade program och tre timmars undervisning per vecka. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inlärningsstrategier de deltagande läkarna använder sig av med tanke på att de måste ta ett mycket stort ansvar själva och klara sina studier nästan helt på egen hand. Vilka initiativ tar de för att nå sitt mål och vilken syn har de på inlärning och på sin förmåga att klara av att lära sig svenska på kort tid? Denna undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med fem av de nyanlända läkare som studerar på ovan nämnda kurs. Det framkommer att de har olika uppfattningar om hur språkinlärning går till, att de har delvis olika strategier och använder sig av olika antal strategier. Direkta strategier används mer än indirekta, vilket även visat sig i tidigare forskning. Det viktiga för tron på sin inlärningsförmåga är dock inte specifikt vilka strategier man använder, utan snarare att man har strategier och att man lyckats lära sig språk förut. För att stärka elevers föreställning om sin förmåga att lära sig svenska är det alltså av central betydelse att lärare förstår vikten av att arbeta med inlärningsstrategier i undervisningen, samt att ge elever uppgifter på rätt nivå så de känner att de lyckas.