dc.contributor.author | Kask, Stina | |
dc.date.accessioned | 2015-07-07T12:44:48Z | |
dc.date.available | 2015-07-07T12:44:48Z | |
dc.date.issued | 2015-07-07 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/39819 | |
dc.description | Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, LSV 410, 15 hp
Ämne: Svenska språket
Termin: VT -15
Handledare: Lars-Gunnar Andersson | sv |
dc.description.abstract | Syftet med uppsatsen har dels varit att undersöka vilka skällsord som används och vilka som
undviks på en gymnasieskola i centrala Göteborg, dels att göra en mindre kartläggning av hur
lärare och elever ställer sig till dessa. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka direktiv
styrdokumenten för gymnasieskolan ger gällande skällsord och verbala kränkningar. Jag har
valt att använda mig av enkätundersökningar där 32 elever och 30 lärare har deltagit. Såväl
skolans värdegrund som sociolingvistiska teorier om fult språk har legat till grund för
konstruktionen av enkäten.
Undersökningen visar att de skällsord som uttalas av eleverna i klassrummet är de som
funnits bland svenskans invektiv sedan länge, t.ex. idiot och jävel. Det framkom dessutom en
relativt stor acceptans från eleverna kring ordet bög i klassrummet. De vanligaste orden som
eleverna uppgav att de inte säger var hora, bög/bögjävel och fitta/fittjävel. Intressant är att ordet
bög förekommer både som det ord som vissa av eleverna inte säger i klassrummet och som ett
ord som kan uttalas av andra elever utan problem. Även lärarna uppgav att idiot är det ord som
flest tolererar medan hora, fitta och bög var de skällsord som ansågs mest oacceptabla.
Resultatet visar även att elever och lärare har ungefär samma inställning till skällsord.
Däremot anser lärare i högre grad än elever att förekomsten av skällsord på skolan är ett
problem. Respondenterna har haft möjlighet att utveckla sina ställningstaganden genom
enkätens avslutande utrymme. Där framkom att attityderna till skällsord ofta beror på situation
och person, detta var något både lärare och elever kommenterade. Däremot finns det inget
sådant utrymme för undantag enligt Skolverkets direktiv utan där framgår det att all typ av
kränkande behandling alltid ska följas upp med vidtagna åtgärder fram tills önskad effekt
uppnåtts. Jag har uppmärksammat att det finns en problematik gällande när skällsorden ska
tolkas som kränkande och när de uttalas som närhetsskapande då detta är upp till varje lärare att
avgöra.
Uppsatsen behandlar även styrdokumenten och deras direktiv. Läroplanen föreskriver en
skyldighet att motverka kränkande handlingar och svenskämnets innehåll på gymnasiet ska
behandla skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt olika typer av språklig
variation. Skällsord i skolan kan alltså behandlas både ämnesövergripande och som moment i
svenskundervisningen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | sociolingvistik | sv |
dc.subject | skällsord | sv |
dc.subject | verbala kränkningar | sv |
dc.subject | skolan | sv |
dc.subject | värdegrunden | sv |
dc.title | "Man kan inte kalla skällsord för mobbning om man är vänner": En kvantitativ undersökning om skällsorden i skolan | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |