E-HANDELSRETURER AV KONFEKTIONSVAROR -En studie av unga konsumenters returbeteende och vilja till ansvarstagande för ett mer miljömässigt hållbart returflöde

Abstract

Detaljhandeln över internet har under de senaste åren ökat stadigt och konfektionsvaror (kläder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. I takt med den ökade e-handeln ökar också antalet varor som måste returneras. Det faktum att konsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osäkerhet och medför att konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer värderas högt av konsumenterna och därför erbjuder många företag i dagsläget billiga eller helt avgiftsfria returer. Ett köpbeteende håller på att skapas där konsumenten beställer hem betydligt fler varor än annars och returnerar flertalet. De ökade returerna innebär på sikt ett samhällsproblem då ett ökat antal onödiga transporter utförs samt negativa externaliteter för samhället i form av mer utsläpp och trängsel. Denna uppsats syftar till att undersöka konsumenters returvanor och returbeteende av ehandlade konfektionsvaror för att beskriva deras inställning och vilja till ansvarstagande för ett mer miljömässigt hållbart returflöde. För att möjliggöra detta genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som delades ut bland studenter i Göteborg. Resultatet visar att unga konsumenter både e-handlar och returnerar ganska sällan. Däremot uppvisar en mindre grupp konsumenter tendenser till att överbeställa varor. Trots att konsumenterna värdesätter fria returer högt verkar det kunna finnas en viss outnyttjad betalningsvilja för returer som företagen inte utnyttjar idag. Majoriteten av konsumenterna verkar dessutom vara positivt inställda till att betala extra för en miljöanpassad returtransport. Extra anmärkningsvärt är att de som tenderar att överbeställa varor också verkar ha lite högre betalningsvilja än övriga konsumenter oavsett returorsak. Detta skulle kunna tyda på att unga konsumenter till viss del skulle vara beredda till ett större ansvarstagande för ett mer miljömässigt hållbart returflöde. Samtidigt går det inte att bortse ifrån osäkerheten att attityder och handling ibland kan skilja sig åt. Däremot borde det kunna finnas vissa förutsättningar för dagens företag att på ett bättre sätt fånga upp konsumenternas vilja till ansvarstagande i utformningen av morgondagens returpolicys. En returpolicy där konsumenterna kan vara med och bära mer av kostnaden och ansvaret för ett returflöde som de själva är med och skapar.