Skriftligt och muntligt berättande hos vuxna i åldern 30-80 år: påverkar ålder berättande?

Abstract

Syftet med föreliggande studie var att undersöka skriftligt och muntligt berättande hos vuxna personer. Deltagarna bestod av 30 personer i åldrarna 32-79 år. De fick producera två berättelser muntligt under videoinspelning och två berättelser skriftligt, som skrevs på dator, en bildeliciterad och en fri berättelse efter givet tema. De skriftliga berättelserna registrerades i tangentloggningsprogrammet ScriptLog och de muntliga berättelserna transkriberades ortografiskt. Data från samtliga berättelser analyserades utifrån variablerna: antal ord, ord/minut, aktiv skrivtid, total processtid, antal tecken och antal tecken i färdig text. Resultaten visade en negativ korrelation mellan ålder och ord per minut för samtliga berättelser. Den skriftliga bildeliciterade berättelsen genererade flest ord och deltagarna hade störst del aktiv skrivtid under producerandet av fri berättelse. Dessutom behöll deltagarna cirka 90 % av det totala antalet producerade tecken i sina färdiga texter. Att undersöka berättarförmåga hos denna grupp kan bidra till referensdata för framtida forskning gällande berättarförmåga hos olika patientgrupper.