Arbetsprocessen i fokus Kvalitativa intervjuer om hur lärare i hem- och konsumentkunskap tolkar ämnets kunskapskrav

Abstract

Trots att syftet med Lgr 11 var att förtydliga för lärare och elever vad som egentligen ska bedömas upplever många lärare att kunskapskraven är otydliga. Kunskapskraven i hem- och konsumentkunskap (HK) kan verka väldigt teoretiska då flera delar handlar om förmågan att resonera men Svanelid (2011) menar att eleverna naturligtvis måste fortsätta med att laga mat – det handlar istället om att ”bedömningen ska fånga in andra aspekter än det rent praktiska” (2011, november).

Syftet med studien var att belysa hur lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap tolkar kunskapskraven för år 9. För att tydliggöra syftet konkretiserades det i fyra frågeställningar:

• Vilka kunskapskrav (delar i kunskapskraven) fokuseras mest i undervisningen? • Vilka kunskapskrav (delar i kunskapskraven) fokuseras mest vid bedömningen? • Hur resonerar lärare kring kunskapskraven (delar i kunskapskraven) i relation till ramfaktorer och ämnets syfte och innehåll? • Vad ska bedömas i handling och vad ska bedömas med språket (skriftligt, muntligt)?

En kvalitativ forskningsansats valdes och två fokusgruppintervjuer genomfördes där totalt sex lärare i hem- och konsumentkunskap ingick. Vid den ena fokusgruppintervjun intervjuades två nyckelpersoner; de lärarna var med vid framskrivningen av HK:s kursplan i Lgr 11 vilket bör ha bidragit till rimliga tolkningar av kunskapskraven. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisering där centrala teman lyftes fram.

Resultatet redovisades genom tematisk analys utifrån följande fem teman: Ramfaktorer, Arbets-processen, Arbetsprocess och övriga kunskapskrav, Formativ och summativ bedömning samt Hur eleverna redovisar vad de kan i handling och vad de kan visa språkligt. Dessa teman var centrala i lärarnas tolkning av kunskapskraven och kursplanen i stort där de tre senare teman visade på olika dilemman som läraren har att förhålla sig till.

Undersökningen visade på att lärarna tolkade kunskapskraven relativt lika och att det var arbets-processen som fokuserades mest både i undervisning och vid bedömning. Det framkom att arbetsprocessen ska bedömas i handling då den måste ses som en helhet och att övriga kunskapskrav måste visas med språket då det inte går att resonera i handling. Sammantaget visade studien på arbetsprocessens betydelse i HK och lärarna poängterade att den bör ligga till grund för att eleven ska ha något att resonera om. Det framkom också att ramfaktorer varierar stort i HK och att de i högsta grad styr undervisningen och därmed också påverkar elevens möjlighet till delaktighet i arbetsprocessen. Genom brist på tid – korta lektionspass samt total ämnestid (endast 118 h) – motverkas ämnets syfte som handlar om att eleven, genom att vara delaktig i hela arbetsprocessen, lär i verksamheten – kunskap-i-handling.