| dc.description.abstract | INTRODUKTION: Trycksår är en vanligt förkommande vårdskada som orsakar lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Det finns kunskap om trycksårsprevention men de åtgärder som rekommenderas används inte i tillräckligt stor utsträckning. SYFTE: Syftet var att jämföra förekomst och svårighetsgrad av trycksår och insatta preventiva åtgärder hos patienter vid två svenska länssjukhus, varav ett av sjukhusen är anslutet till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. METOD: Patienter ≥60 år som deltog i den punktprevalensmätning (PPM) som genomfördes vecka 10, 2014, vid två länssjukhus inkluderades i studien. Totalt inkluderades 401 patienter i studien: 251 patienter från Länssjukhus 1 och 150 från Länssjukhus 2. RESULTAT: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män och risken för att få trycksår (OR 0,65, 95% KI, 0,39-1,11). Äldre patienter (≥80 år) hade mer än dubbelt så hög risk (OR 2,12, 95% KI, 1,04-4,33) för att drabbas av trycksår jämfört med patienter ≥60-79 år gamla. Lägesändring (OR 2,44, 95% KI, 1,17-5,06) och hälavlastning (OR 3,40, 95% KI, 1,63-7,09) minskade risken för trycksår och var de förebyggande åtgärder som hade störst effekt. Glidlakan (OR 2,16, 95% KI, 0,84-5,51) och tryckförebyggande åtgärder (OR 1,15, 95% KI, 0,66-2,02) hade ingen signifikant effekt för att minska risken. Risken för att utveckla trycksår minskade med antalet åtgärder. En preventiv åtgärd hade ingen signifikant effekt medan risken minskade betydligt med två (OR 4,42, 95% KI, 1,91-10,2) eller tre (OR, 12,6, 95% KI 4,77-33,4) oavsett vilken åtgärd som sattes in. Fyra åtgärder eller fler (OR 8,34, 95% KI, 2,80-24,8) visade på en utplanande effekt vilket kan bero på patienternas hälsotillstånd. Den vanligaste lokalisationen av trycksår var sakralt följt av hälar. Patienter vid Länssjukhus 1 löpte en signifikant högre risk för att utveckla trycksår (OR 2,20, 95% KI, 1,20-4,01). Länssjukhus 2 som deltog i Senior Alert hade fler insatta preventiva åtgärder och färre trycksår. DISKUSSION: PPM visar hur de två länssjukhusen arbetar med trycksårsprevention och hur det påverkar trycksårsprevalensen. Resultatet visade skillnader mellan trycksårsförekomst och grad av trycksår på länssjukhusen. Det länssjukhus som hade en mer omfattande handlingsplan och som är anslutet till Senior Alert visade sig ha färre trycksår och fler insatta preventiva åtgärder. KONKLUSION: Studien visade att män och kvinnor löpte lika stor risk att drabbas av trycksår. Hög ålder var en riskfaktor och patienter ≥ 80 år har dubbelt så stor risk att utveckla trycksår.
4
Lägesändringar och hälavlastning var de tryckavlastande åtgärder som hade störst betydelse. Studien visade att antalet insatta preventiva åtgärder var av betydelse. Oberoende av vilka åtgärder som sattes in minskade risken betydligt med antalet preventiva insatser. Att arbeta med evidensbaserad trycksårsprevention kan minska antalet trycksår och onödigt lidande. INTRODUCTION: Pressure ulcers (PU) are a commonly occurring healthcare injury that causes distress for the patient and high costs for society. There is knowledge of PU prevention, but the measures recommended are not used sufficiently. AIM: The aim was to compare the incidence and severity of PUs, and preventative measures for patients at two Swedish county hospitals. One of the hospitals is connected to the national quality of care register, Senior Alert. METHOD: Patients ≥60 years who participated in the point prevalence survey conducted week 10, 2014, at two county hospitals were included in the study. A total of 401 patients were enrolled in the study: 251 patients from County Hospital 1 and 150 from County Hospital 2. RESULT: There was no significant difference between women and men and the risk of PUs (OR 0.65, 95% CI, 0.39 - 1.11). Elderly patients (≥80 years) were more than twice as likely (OR 2.12, 95% CI, 1.04-4.33) to suffer from PUs compared to patients ≥60-79 years old. Planned reposition (OR 2.44, 95% CI, 1.17 to 5.06) and heel protection (OR 3.40, 95% CI, 1.63 to 7.09) reduced the risk of PUs and was the preventive measures that had the greatest effect. Sliding sheets (OR 2.16, 95% CI, 0.84 to 5.51) and pressure-reducing interventions (OR 1.15, 95% CI, 0.66 to 2.02) had no significant effect in reducing the risk. The risk of developing PUs decreased by the number of measures. One preventive measure had no significant effect, while the risk was significantly reduced by two (OR 4.42, 95% CI, 1.91-10.2) or three (OR, 12.6; 95% CI 4.77 to 33.4) regardless of which measure that was inserted. Four measures or more (OR 8.34, 95% CI, 2.80-24.8) showed a leveling effect which may be due to patients' health status. The most common localization of PUs was sacrum followed by heels. Patients at County Hospital 1 ran a significantly higher risk for developing PUs (OR 2.20, 95% CI, 1.20-4.01). County Hospital 2 that participated in Senior Alert had been more familiar with preventive measures and had fewer PUs. DISCUSSION: Point Prevalence Surveys shows how the two county hospitals working with PU prevention and how it affects PU prevalence. The results showed differences between PU incidence and severity of PUs in two county hospitals. The county hospitals that had a more comprehensive action plan and which is connected to Senior Alert found to have fewer PUs and more inserted preventative measures. CONCLUSION: The study showed that men and women ran equally high risk of PU. Advanced age was a risk factor and patients ≥ 80 years, was twice as likely to develop PU. Planned reposition and heel protection was the pressure relieving measures that had the greatest impact. Study showed that the number of used preventative measures were of importance. Regardless of the measures that were put in, reduced risk significantly with the number of preventive measures. Working with evidence-based PU prevention can reduce the number of PUs and unnecessary suffering. | sv |
