Snabb mat - Om hälsoperspektivets dilemma i hem- och konsumentkunskapsundervisningen

Abstract

Hälsa är ett vitt begrepp och vi informeras ständigt om nya råd beträffande mående. Forskning visar dock att ansvaret för hälsa ligger på den enskilde individen som förväntas sålla i informationsflödet och tolka olika budskap. Vidare visar forskning att det finns ett gap mellan konsumenters intention och handling. När det gäller barn och ungdomar visar forskning att det finns en risk för obalans vad gäller deras matvanor då de äter för mycket energität mat och för lite frukt och grönsaker. Skolan anses vara en betydelsefull arena där man kan bedriva hälsofrämjande arbete på flera nivåer och ämnet hem- och konsumentkunskap syftar till att ge kunskap om mat och måltider för att kunna göra medvetna val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap ser på sitt pedagogiska uppdrag utifrån perspektivet hälsa, hur de arbetar med hälsa samt vilka intentioner de har med sin undervisning. Studien baseras på två olika metoder, dels en kvantitativ undersökning av terminsplaneringar från lärare i hem- och konsumentkunskap, dels kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen visar att en tredjedel av ämnet ägnas specifikt åt hälsa, något som korrelerar väl med kursplanens upplägg och innehåll. Vidare visar undersökningen att man dels arbetar med hälsa som ett enskilt arbetsområde, dels som ett ämnesintegrerat område som genomsyrar hela undervisningen. Lärarna ser hälsa som ett helhetsperspektiv inom ämnet och deras syfte med undervisningen är att ge eleverna redskap för vardagen så att de kan göra medvetna val. Det visar sig att fysisk hälsa fokuseras främst inom hem- och konsumentkunskap. Fokus ligger sällan på läxor och examinationer utan undervisningen handlar oftast om kunskap i handling. De maträtter som tillagas då lektionen fokuserar hälsa korrelerar inte alltid med begreppet hälsa, och anledningen till detta sägs dels vara för att jämföra produkter, livsmedel och maträtter, dels tidsbrist. Detta kan skapa ett dilemma för lärarna. Resultatet visar därför att det kan finnas en diskrepans mellan intention och handling, då teorin inte alltid omsätts i praktiken.