• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Food and Nutrition, and Sport Science / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Food and Nutrition, and Sport Science / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

”Länge leve vi" - En studie om sambandet mellan hiphop och hälsa

Sammanfattning
Hiphop är en kultur från USA vars svenska gren vuxit fram under de två senaste decennierna. Det finns studier som visar på såväl negativa som positiva hälsorelaterade konsekvenser av hiphop. De negativa konsekvenserna rör i allmänhet hiphopmusikens inflytande över levnadsvanor och kvinnosyn och de positiva konsekvenserna återfinns inom områden som självkänsla och empowerment samt i samband med utövandet av hiphopkulturen. Studiens syfte var att utifrån utövares perspektiv undersöka hur hiphop och psykisk hälsa står i relation till varandra i deras liv. En kvalitativ studie genomfördes med fem djupintervjuer. Som analysmetod valdes innehållsanalys. Studiens resultat presenterades utifrån sju kategorier som skapades ur den empiriska datan. Dessa kategorier var Hiphop inger en känsla av tillhörighet, Utövarnas inflytande i samhället genom hiphop, Stigmatisering av hiphopkulturen, Hiphop som destruktiv kraft, Hiphop som motiverande kraft, Hiphop som copingstrategi och Förutsättningar för utövande av hiphopkulturen. Intervjupersonerna upplevde att hiphopkulturen gav dem en känsla av gemenskap och tillhörighet, en möjlighet till delaktighet i samhället och en identitet. Det fanns upplevelser om att hiphop bidragit med en destruktiv umgängeskrets. Samtliga intervjupersoner ansåg att det finns mycket fördomar och okunskap om hiphop. Stigmatiseringen av hiphopkulturen kan påverka de aktiva utövarna negativt när det kommer till trygghet att uttrycka sin identitet och delaktighet i samhället. Hiphopkulturen kan ge en ökad känsla av KASAM och empowerment. Hiphopkulturen innebar negativa hälsoeffekter för en intervjuperson. De hälsoeffekter som framkom i studien rörde främst mentala och sociala hälsoeffekter. Studien har inte fokuserat på de fysiska effekterna av informanternas utövande.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/40532
Samlingar
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Fil(er)
gupea_2077_40532_1.pdf (617.7Kb)
Datum
2015-09-07
Författare
Malmer, Anna
Sahlin, Therese
Nyckelord
Hiphop
Hälsa
KASAM
Empowerment
Kultur
Subkultur
Serie/rapportnr.
VT15-49
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV