Jakten på den kvalificerade tolken. En kvantitativ undersökning av Kammarkollegiets auktorisationsprov för tolkar och en journalistisk granskning av tolkbranschen.

Abstract

Tillgång till tolk är en viktig samhällsservice inom många områden (Molander, 2010). Tolken ser till att kontakten mellan de som inte förstår språket och olika myndigheter fungerar. Det kan vara under ett läkarbesök, under en rättegång eller vid en asylansökan hos Migrationsverket. Och det är Kammarkollegiet som kvalitetssäkrar tolkar genom ett auktorisationsprov för att se till att de håller god kvalitet. Men hur svårt är det egentligen att auktorisera sig som tolk? Och klarar svenska tolkar svenskan? Från och med hösten 2014 testas tolkar i svenska språket, grammatik och språkuppbyggnad. Hur går det för dem? Och hur stora krav ska man egentligen ställa på en tolk? I den här undersökningen har jag tittat på provresultat från auktorisationsprovet för tolkar och granskat tolkbranschen utifrån olika perspektiv. Granskningen visar att det finns stora skillnader i kunskaper hos provdeltagarna och att vägen till auktorisationsprovet inte alltid är så enkel. Det är många parter involverade i och ansvaret är delat. Enligt många av de sakkunniga jag talat med är anledningen till problemen framför allt att yrket har låg status. Och politikerna, de lyser med sin frånvaro. Ingen vill ta i den heta tolkfrågan. Man blundar och hoppas på det bästa.