Land skall med lag byggas (eller med horisontell samverkan). En studie om nationella samordnare som styrform

Abstract

Den här studien sätter ljuset på regeringens nationella samordnare generellt, och de pådrivande nationella samordnarna i synnerhet. Vi ser de pådrivande nationella samordnarna som en gammal roll i ny skepnad. Sveriges regering har länge tillsatt kommittéer för att utreda vitt skilda spörsmål men de pådrivande nationella samordnare försöker däremot driva på och få gehör för regeringens politik runt om i landet. Genom intervjuer med företrädare för två nationella samordnare, samt personer som har engagerats i de två olika nationella samordningarna har vi försökt undersöka förutsättningarna för att de nationella samordnare ska vara ett effektivt styrmedel. Våra resultat var i flera fall entydiga. De viktigaste förutsättningarna som angavs var att samordnaren lyckades bygga upp samverkansprojekt mellan organisationer som präglades av förtroende och en gemensam förståelse av problemets grund. Dessutom betonades vikten av att stärka redan befintligt arbete, ju fler nya verksamheter som de nationella samordnarna initierade, ju större var farhågorna bland de samordnade att dessa verksamheter skulle gå i graven i samband med att de nationella samordnarna avslutade sina tidsbegränsade uppdrag. Våra resultat sätts dessutom in i ett teoretiskt sammanhang via teorin om Collaborative Governance, vars giltighet prövas på de nationella samordnarna.