Att vara eller att inte vara förälder En normkritisk diskursanalys av Försäkringskassans informationsmaterial till dem som väntar eller just fått barn

Abstract

I den här uppsatsen undersöks hur normerna kring föräldrar ser ut i Försäkringskassans broschyr “Till dig som väntar eller just fått barn” (2014). Uppsatsen är skriven inom ramen för Språkkonsultprogrammet och utgår ifrån en tanke om att språkkonsultens uppsättning av textanalytiska verktyg kan användas som utgångspunkt för ett normkritiskt arbete med texter. Genom att fokusera på hur begreppet förälder definieras i materialet framträder i undersökningen en bild av mottagaren som någon som arbetar, har ett biologiskt band till sitt barn, lever i en parrelation (som eventuellt är heterosexuell) och som själv har förmågan att ta hand om sitt barn. Dock finns i materialet även spår av öppningar i diskursen kring vem som räknas som förälder. Till exempel finns ensamstående föräldrar, adoptivföräldrar och personer som inte bor tillsammans representerade i texten som normaliserade avvikelser. Utöver de normaliserade avvikelserna finns det även olika sorters föräldrar som inte alls får plats i texten. Till exempel presenteras det som självklart att gravida personer är kvinnor, vilket exkluderar sådana transpersoner som kan ha möjlighet att vara gravida utan att identifiera sig som kvinnor. Personer som inte själva har möjlighet att ta hand om sitt barn på grund av funktionsnedsättningar utesluts också helt ur texten, eftersom det tas för givet att mottagaren ska ha möjlighet att själv vårda sitt barn. Den teoretiska grunden för uppsatsen är diskursteoretisk, och viktiga begrepp som används är bland annat mästersignifikant, diskurs och ekvivalenskedjor. Den metod som används är en textanalys, där fokus ligger framför allt på de presuppositioner och normalföreställningar som går att utläsa i materialet.