Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår?

Abstract

Minst 15 procent av alla män och 25 procent av alla kvinnor kommer under sin livstid insjukna i en så pass allvarlig depression att den kräver behandling. Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige (Socialstyrelsen 1, 2010). Livskvalitén sjunker 50 % i jämförelse med den allmänna befolkningen vid en depression (vilket är i paritet med tillståndet efter en allvarlig stroke) (Sobocki, 2010). Av den samlade sjukdomsbördan (förlorade år genom prematur död samt antalet förlorade friska år genom funktionsnedsättning) står depression och andra psykiska sjukdomar för en femtedel av denna belastning (Depression- En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster, 2012). I princip alla studier är depressionsfrekvensen hos kvinnor omkring dubbelt så hög som för män (SBU volym 1, 2004). Det finns indikation att den psykiska ohälsan har ökat under -90 och -00-talet- ökningens tyngdpunkt ligger främst hos gruppen unga kvinnor. Statistiken talar även om en försämring i form av ökad mortalitet och sjukhusinläggningar (Folkhälsan i Sverige, 2014). Vid depression är det vanligt med samsjuklighet- exempelvis ångest, kroppslig smärta, olika somatiska sjukdomar och missbruk kan samexistera med en depression (Socialstyrelsen 1, 2010). Depression är en sjukdom som utsätter samhället för stora ekonomiska bördor. Detta främst på grund av stora produktionsbortfall (indirekta kostnader) som härrör från det faktum att många som drabbas av depression är i den ålder där man är i kulmen av sitt arbetsliv. Dessutom finns det belägg för att deprimerade individer har en försämrad arbetsförmåga i form av ökat antal sjukdagar. Depression hos individer kan även öka produktionsbortfall genom en minskad förmåga att på grund av sjukdomen förvärva sig kunskaper i form av utbildning och arbetslivserfarenhet. En ökad mortalitet på grund av depression kan även eventuellt resultera i indirekta kostnader. (Wang et al, 2003). Socialstyrelsen har i sin rapport ”Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010”, gett olika råd om effektiva behandlingar för de olika depressiva tillstånd som finns. För vuxna med depression (lindriga och medelsvåra tillstånd) ger Socialstyrelsen (1. 2010.) som rekommendation att man som patient får en ”snar förnyad kontakt” samt ”råd om egenvård i form av fysisk aktivitet”. För dem med lindrig depression menar Socialstyrelsen att hälso-; och sjukvården bör erbjuda ” psykologisk behandling med internetbaserad KBT eller individuell KBT” eller ”interpersonell psykoterapi”. Vid medelsvår depression bör hälso-; och sjukvården erbjuda ”psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi, läkemedelsbehandling med antidepressiva, psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi”. Det rådande behandlingsläget för depressionsbehandling är något skiljt från de behandlingar som rekommenderas. De flesta patienter erbjuds läkemedelsbehandling med antidepressiva medan en effektiv psykologisk behandling erbjuds till en mindre del (detta då det saknas rätt kompetens för att erbjuda denna behandlingsform). Enligt patienterna själva vill 40 % ha psykologisk behandling, 30 % läkemedel och resterande 30 % att läkaren bestämmer (Socialstyrelsen 1, 2010). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering menar att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling med antidepressiva är effektiv (jämfört med placebo) SBU volym 1, 2004). För vissa behandlingar av psykologisk karaktär (beteendeterapi, interpersonell psykoterapi, kognitiv terapi samt kognitiv beteendeterapi) finns det starka underlag att dessa behandlingsformat ger positiva effekter vid lindriga och måttliga depressioner. Vid svårare depressioner är dock det vetenskapliga stödet att endast behandla med psykoterapi alltför litet (SBU volym 3, 2004). Att kombinera antidepressiv behandling och psykoterapi, så kallad kombinationsterapi, är vid lindriga och måttliga depressionstillstånd inte säkerställt mer verkningsfullt än när behandlingarna ges solitärt. Vid svårare depressioner finns det däremot måttligt vetenskapligt stöd för att kombinationsbehandling är effektivare än behandling med enbart läkemedel (SBU volym 3, 2004). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering anser att det, trots omfattande litteratur, finns stora kunskapsluckor om vissa depressionsbehandlingar. SBU menar vidare att enskilda behandlingarna ofta är otillräckliga i sitt syfte att återställa patienterna till fullo. Det finns bristfälliga kunskaper om värdet att kombinera behandlingar och byta behandlingsformat. Läkemedelsbehandling med antidepressiva har fastlaget god effekt- men nackdelen är att var femte individ återinsjuknar inom tre år behandlingen till trots (SBU volym 1, 2004).