Leder decentralisering till högre studieresultat? - En jämförande studie av europeiska skolsystem

Abstract

Skolans organisering och elevers prestationer debatteras flitigt i europeiska länder, i synnerhet i Sverige. För att öka elevernas resultat tenderar politiken och forskningen ta olika utgångspunkter. Från politiskt håll diskuteras ofta styrning i form av mer centralisering eller decentralisering som ett sätt att få ordning på skolan. Från forskningen talar man istället om andra saker. Man menar att bland annat läroprocesser i klassrummet och interaktionen mellan lärare och elev är viktigare faktorer som påverkar elevernas prestationer. Detta väcker intressanta frågeställningar. I den här studien har vi undersökt om det finns ett samband mellan decentralisering och hur elever presterar. Utifrån ett urval av 22 europeiska länder har vi använt oss av elevresultat från PISA:s kunskaps-mätningar och ett antal mått på decentralisering för att undersöka om det finns ett samband mellan decentralisering och elevers prestationer. I likhet med tidigare studier fann vi ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan decentralisering och elevers prestationer. En tänkbar förklaring till detta kan vara att många av de saker som forskningen menar påverkar elevernas resultat positivt ofta sammanfaller med de reformer eller egenskaper som är förknippade med decentraliserade organisationer. Det som försvårar tolkningen av resultatet är ett komplext orsakssamband och svårigheten med att isolera enstaka effekter och variabler. Och även om mer forskning behövs, kan resultatet förhoppningsvis bidra till ökad kunskap och därmed bättre underlag för policyskaparna på skolområdet.