Barn som leker och inte leker i den fria leken. Några förskollärares uppfattningar

Abstract

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av förhållanden för barn som inte leker i den fria leken i förskolan. Studiens frågeställningar är: 1. Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med den fria leken? 2. Hur uppfattar förskollärare barn som inte leker i den fria leken? 3. Vad uppfattar förskollärarna att man bör tänka på i arbetet med barn i den fria leken?

Teori I studien används ett sociokulturellt perspektiv och dess teori för att förstå barns enskilda och gemensamma deltagande och icke deltagande i fria lekar.

Metod Studien är kvalitativ och eftersom det som undersöks är flera människors uppfattningar och erfarenheter används det vetenskapliga redskapet enkät. Enkätfrågorna (bil. 1) som mailats ut till 21 förskollärare, av dessa svarade 15. Studiens data har bearbetats i flera steg, varvid figur och bakgrund för varje bearbetningssteg utvecklats till studiens slutliga resultatmönster.

Resultat och slutsatser Samtliga pedagoger som svarade på enkäten uppfattar att den fria leken har en betydelsefull del inom förskolan, eftersom leken innebär att barnen själva har möjlighet att välja vad de vill göra. Genom detta menar pedagogerna att barnen får utlopp för sin fantasi och kreativitet. Samspelet i den fria leken är en väsentlig del, i vilken barnen tillägnar sig kunskap som behövs i framtiden. Den gemensamma uppfattningen i studiens urvalsgrupp är den, att de barn som inte leker, sprider oro till hela barngruppen. Anledningen till att barnen inte leker, kan enligt pedagogerna vara otrygghet, att inte förstå leksignalerna eller ha sämre fantasi. I studien har det framkommit att många av pedagogerna anser att man inte ska störa den fria leken, men att man som pedagog ska finnas nära för att stötta de barn som behöver det. Tid är en aspekt som flera av pedagoger uppfattas vara en begränsning och man uttrycker behovet av att kunna ge barnen tid att leka utan avbrott.