Rapport
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/40824
Browse
Recent Submissions
Item Kartläggning av forsknings- och utvecklingsprojekt om blå turism(2025) Jernsand, Eva Maria; Björner, Emma; Lindegarth, SusanneDenna rapport presenterar en kartläggning av forskning, projekt och aktörer med koppling till turism och upplevelser inom den blå ekonomin i Sverige. Rapporten var en del av projektet Ett internationellt nav för forskning och samverkan kring turism och upplevelser i den blå ekonomin (blå turism), finansierat av Stiftelsen för Ekonomisk Forskning i Västsverige (2024- 2025). Projektet syftade till att etablera området som ett strategiskt forskningsfält vid Centrum för Turism och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Kartläggningen genomfördes under våren 2025 med hjälp av webbsökningar, genomgång av tidigare sammanställningar, direktkontakt med forskare och projektledare, samt en workshop med inbjudna forskare. Fokus är svenska forskningsmiljöer, men även internationella samarbeten där svenska aktörer medverkar inkluderas. Urvalet är brett och inkluderande, med både forsknings- och utvecklingsprojekt, det vill säga såväl rena forskningsprojekt som mer praktiskt utformade projekt, såsom Interreg-initiativ. Totalt identifieras ett stort antal projekt som tematiseras inom områdena ö- och skärgårdsturism, fiske och sjömat, kryssningsturism, kustnära samhällsutveckling, naturturism, kunskapsturism och medborgarforskning. Rapporten visar på en mångfald av forskningsmiljöer och teman, men också på behovet av ökad nationell samordning, långsiktig finansiering och bättre koppling mellan forskning, policy och praktik. Kartläggningen är tänkt att fungera som inspiration och vägledning för fortsatt samverkan och kunskapsutveckling inom området.Item Hållbar turism – vad är det?(2024) Jernsand, Eva Maria; Björner, Emma; Rinaldi, ChiaraItem Policyöversikt: Turism, inkludering och mångfald(2024) Kraff, H; Jernsand, E M; Osanami Törngren, S; Björner, EItem SEMESTER UNDER PANDEMIN Beteendeförändring och upplevelser hos svenska folket under den första covid-19 sommaren 2020.(2022) Roos, MagnusSammanfattning Det primära syftet med den här rapporten är att utforska förändringar i svenskarnas sommarsemestrande efter utbrottet av Covid-19 och hur dessa förändringar relaterar till välbefinnande. Rapporten är uppdelad i fyra delar utifrån fyra frågeställningar: • Hur skiljer sig sommarledigheten 2020 jämfört med 2019? • Vilka faktorer påverkade nöjdheten med sommarledigheten 2020? • Vad kännetecknar personer som valt att åka utomlands under sommarledigheten 2020? • Hur upplevdes sommaren 2020 hos semestrande i Sverige som annars reser utomland? Under den första pandemisommaren 2020 minskade antalet fritidsresor i Sverige och semesterresorna utomlands minskade drastiskt. En mindre andel svenskar reste för att uppleva spänning och för att ha roligt, medan en större andel reste för att komma bort och koppla av. Att hälsa på släkt och vänner under fritidsresan blev ett vanligare motiv än under sommaren före pandemin. Även övernattningar hos släkt och vänner var vanligt förekommande. Det är framförallt fem faktorer som påverkade hur nöjda svenskar var med sommarledigheten 2020. Det första var graden av generell välvillighet. Personer med en högre grad av välvillighet var mer tillfreds med sommaren 2020. Detta innebär att de har större acceptans för att följa myndigheters råd och rekommendationer. Det andra var grad av generell målinriktning. Personer med en låg grad av målinriktning var mer tillfreds med sommaren 2020. Detta innebär att de har mindre behov med att planera sin sommarledighet. Den tredje faktorn var oro för Covid-19. Ju mindre en person oroade sig för Covid-19 vid val av resmål, desto mer tillfreds var personen med sommarledigheten. Den fjärde faktorn var resans varaktighet. Ju längre tid som fritidsresan har bestått, desto mer tillfreds har personen varit med sommarledigheten. Den femte faktorn var resans längd i distans. Ju längre från hemmet som en person varit under sommarledigheten, desto mer tillfreds har personen varit med sommarledigheten. Kännetecknande för personer som rest utomlands under sommarledigheten 2020 har varit ung ålder och hög inkomst och utbildning. Dessa personer har varit mer oroliga för praktiska hinder (exempelvis reseförbud) än att bli sjuka i eller sprida Covid-19. Jämfört med de personer som semestrade i Sverige, så var de mer oroade för välkomnandet på turistdestinationen samt hur andra människor skulle döma deras resande efteråt. De personer som var utomlands uppgav att det var viktigare med spänning i tillvaron och att förbättra för sig själv, medan de personer som stannat i Sverige uppgav att det var viktigare med samhällsfokus - fred i världen, landets säkerhet, och jämlikhet. De personer som valde att semestra utomlands under sommaren 2020 uppvisade en lägre grad av ängslighet i sin personlighet än de som stannade i Sverige, vilket innebär att de är bättre på att hantera stress och oro. Svenskar som vanligtvis åker utomlands under sommarledigheten men som under 2020 semestrade i Sverige har både positiva och negativa upplevelser relaterade till sommaren 2020. Exempel på positiva upplevelser är att de uppskattade att upptäcka hemmiljön, den ökade socialiseringen då fler stannade hemma, lugnet i det sociala distanserandets kölvatten, det vackra vädret, och den förbättrade ekonomin då utlandssemestern uteblev. Exempel på negativa upplevelser är ensamhet samt saknad av vänner, familj och reseupplevelser. Trots många positiva upplevelser är slutsatserna att utlandssemestern kommer att åter upptas om möjlighet ges.Item MEDBORGARFORSKNING SOM TURISTATTRAKTION En kartläggning av medborgarforskning och dess potential inom maritim turism(2021) Axelsson, AnnaGenom att allmänheten bjuds in att delta i olika delar av den vetenskapliga processen, är medborgaforskning ett sätt att lägga grund för en mer inkluderande forskning och samhällsutveckling. Genom bredden i deltagande som kan åstadkommas, har denna metod potential att öka vår förståelse för hur kultur, miljö och samhälle påverkar varandra. Förutom demokratisering och kunskapsproduktion, kan det även skapa goda effekter på individnivå samt ur en hållbarhetssynpunkt. I linje med att fler efterfrågar hållbar turism med möjlighet till personlig utveckling, är syftet med den här rapporten att undersöka potentialen för medborgarforskning som en attraktion inom maritim turism. För att studera detta används marint skräp som tema och Strömstad på den svenska Bohuskusten som fokusområde. Resultaten ämnas dock vara tillämpbara inom fler ämnesområden och på andra kustnära destinationer. Frågeställningen om huruvida medborgarforskning och besöksnäring kan förenas genom att skapa en reseanledning kring marint skräp, besvaras genom litteraturstudier och semi-strukturerade intervjuer i en explorativ process. Resultaten visar att det inte är svårt att engagera människor i aktiviteter som skapar positiva förändringar för omgivningen. Att ens deltagande och personliga observationer får större mening är snarare en av de främsta drivkrafterna att delta i medborgarforskning. Att volontärmässigt samla in marint skräp skapar känslor av meningsfullhet bland deltagande och lägger grund för transformativt lärande. Integreras detta synsätt i turism kan det dessutom vara ett sätt att öka sektorns autenticitet, hållbarhet och transparens, samtidigt som destinationen och lokalsamhället gynnas. Rapporten har tagits fram inom ramen för forskningsprojektet Kunskapsturism som attraktion och resurs vid Centrum för turism (CFT), Göteborgs universitet. Projektet är finansierat av besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) och undersöker potentialen för att skapa hållbara turistattraktioner med ökad kunskap som utgångspunkt och reseanledning (Göteborgs universitet, 2019).Item FLYGRESORNA OCH KLIMATET -Utsläppsminskningar och acceptans för klimatsmartare alternativ(2020-01-15) Kamb, Anneli; Lundberg, Erik; Larsson, Jörgen; Nilsson, Jonas; Centrum för turismItem Innovationsarenor för turism – från ekosystem till labb(2019-09-20) Jernsand, Eva MariaDet talas alltmer om turism som en del av ett hållbart samhällsbyggande. Olika aktörer måste bidra med sin kunskap för att skapa möjligheter och lösa problem som har ömsesidiga beroen-den, är motsägelsefulla och förändras över tid. Turismen växer i hög takt vilket ger stora ut-vecklingsmöjligheter men den skapar också mål- och intressekonflikter, exempelvis mellan bevarande och utveckling. Innovation har blivit ett begrepp som används alltmer inom samhällsdebatten kring lokal och regional utveckling. Inom flera andra områden har olika forum för innovation funnits i många år, men inom turism är de inte lika vanliga. Besöksnäringens företag saknar ofta en kultur som främjar skapandet, användandet och ledningen av innovationsprocesser. Lägg till detta näringens fragmenterade, småskaliga och konkurrensintensiva affärsstruktur som ger begrän-sade möjligheter till samarbete. För att skapa innovationer inom turism och besöksnäring krävs därför bland annat undanröjande av hinder, en enkel väg in till de stödfunktioner som finns, mötesplatser för samskapande, testmiljöer samt närhet till slutanvändaren. Det behövs också nytänkande kring partnerskap och affärs- och produktutveckling. Nätverk av företag och andra organisationer inom turism och besöksnäring behöver skapas, underhållas och ut-vecklas för att ett ömsesidigt lärande ska komma till stånd och innovationer ska komma fram. I projektet Maritim Utveckling i Bohuslän (MUB) är ett av målen att skapa en innovations-arena för maritim turism i Bohuslän. Innovationsarenan ingår också som ett projekt i Mari-tima klustret i Västsverige. Som en del av projektet har denna rapport skapats. Materialet är hämtat från författarens arbete som postdoktorforskare i projektet under två år (februari 2017 till januari 2019) och består främst av litteraturstudier, intervjuer och deltagande observat-ioner. En viktig del är också den kontinuerliga dialog som förts med projektledare och pro-jektets partnergrupp (där författaren ingått). I rapporten ges en översikt av litteraturen kring samskapande och innovation inom turism. Se-dan kategoriseras och exemplifieras olika typer av innovationsarenor som har relevans för hur en innovationsarena för turism kan se ut, under rubrikerna: städer, science parks, labb/testbäd-dar, framtidens turistbyråer samt andra forsknings- och innovationsmiljöer. I rapportens sista kapitel identifieras fyra möjliga typer av innovationsarenor för maritim turism, på olika nivåer: Den innovativa staden, Marine science park, Företagsarena och Turismlabb. Samtliga karaktäriseras av samskapande (co-creation) på olika sätt. En central funktion för en arena inom turism är testmiljöer. Andra viktiga funktioner handlar om facili-tering, dvs att möjliggöra, samordna och koordinera aktiviteter och aktörer, samt om att kom-municera internt och externt. Slutsatserna sammanfattas i punktform i slutet av kapitlet och handlar om att stärka turismens roll i byggandet av ett hållbart samhälle, att tänka nytt kring partnerskap, affärs- och produktutveckling, att hantera intressekonflikter, att bygga och under-hålla nätverk och samarbeten, samt vikten av lärande och kommunikation. För projektet MUB ges särskilda rekommendationer för varje av de olika typer av innovationsarenor som tagits fram.Item DIGITALISERING, SAMSKAPANDE OCH INNOVATION(2019) Kraff, Helena; Jernsand, Eva Maria