| dc.description.abstract | Syftet med föreliggande uppsats är att i två artiklar från två olika upplagor av ett och samma uppslagsverk,
vars uppgift är att objektivt framställa sin tids samlade vetande, undersöka underliggande
attityder till språklig purism och främmande språkgods. En fråga som besvaras är om man kan se ett
samband mellan de eventuella attityder som röjs och den språkvetenskapliga skola som var dominerande
vid tiden för artiklarnas tillkomst.
Nordisk familjebok var det första större moderna svenska uppslagsverket för en bred allmänhet
och kom ut i flera upplagor mellan 1876 och 1955. Mellan första och andra upplagan, utgivna 1876–
99 respektive 1904–26, skedde ett generationsskifte inom den svenska språkvetenskapen, vilket föranledde
en förändrad syn på språkvård och språkriktighet samt på språket som kommunikationsmedel.
Språkvetenskapen, som hade en betydande rationell prägel med funktionalitet och ändamålsenlig
mottagaranpassning som högsta norm, försköts åt stilistiskt håll, där språkets estetiska och
nationella värden sattes högt och där sändaren i stället för mottagaren sattes i fokus. Den ursprungliga
rationella skolan hyste en större tolerans mot främmande ord. Så länge dessa inte bröt mot funktionsprincipen
och störde kommunikationen sändare och mottagare emellan fanns det oftast ingen anledning
att avfärda dem. Den nyutsprungna stilistiska grenen värnade å sin sida om den goda, rena, svenska
stilen, och i en sådan stil passade främmande språkgods dåligt in.
Materialet för undersökningen består av artiklarna om fenomenet purism från den första respektive
andra upplagan av Nordisk familjebok. Artiklarna är skrivna av två olika språkmän, J.A. Lundell
(1861–1940) och Ruben G:son Berg (1876–1948), som företrädde var sin av de ovannämnda språkvetenskapliga
inriktningarna.
Av artiklarna görs en jämförande, kritisk textanalys, vars metod är hämtad från Lennart Hellspongs
och Per Ledins handbok för brukstextanalys, Vägar genom texten (1997). Metoden avgränsas
till just attityder, och de attitydmarkörer som tas upp och undersöks i analysen är värdeord, garderingar,
understrykningar samt sociala figurer som ironi, hyperboler och litoteser.
Analysresultatet visar att språkvetenskapens utveckling är fullt märkbar i de båda artiklarna,
encyklopedigenren till trots. Lundell, som var av den rationella skolan, ger en sansad, neutral framställning
med flera exempel på negativ attityd mot purism och en positivare, tolerantare attityd mot
främmande språkelement. Berg, som var av den stilistiska grenen, ger en mer engagerad och subjektiv
framställning med attitydexempel som genomgående bär en tendentiös underton till purismens
fördel och det främmande språkgodsets nackdel. | sv |
