Barns matematiska strategier. Problemlösning med bild som uttrycksmedel.

Abstract

Abstract Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barns matematiska strategier kan se ut i förskolan. Det material som används är influerat av en tidigare studie som genomfördes för tjugo år sedan av Ahlberg (1994). I arbetet kommer det diskuteras om det har skett någon förändring inom matematiken i förskolan de senaste tjugo åren. Studien kommer även att framhålla förslag på hur förskolläraren kan använda och förhålla sig till de matematiska strategierna. Arbetet grundar sig på empiriskt underlag från tio barn, vilket är en del av resultatdelen. Det är en kvalitativ studie som har ett fenomenografiskt perspektiv då variation och egna upplevelser är en förutsättning för arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de strategier som användes av barn för tjugo år sedan fortfarande är relevanta. Dessa är ”Dela med” strategin, ”Additionsmetoden”, ”Kombinerad metod” samt ”Påbörjad” strategin. Eftersom strategierna är liknande de som framkom i studien för tjugo år sedan kan de betraktas som ”stabila” och kan generaliseras som vanliga och betydelsefulla för barn att bygga vidare på. Barnen i studien är mellan fyra och sex år medan i Ahlbergs studie är barnen sex år. En annan skillnad är att arbetet inte har lika ingående och progredierande material som Ahlberg hade vilket tyder på att barn tidigare klarar av att lösa matematiska problem. För att få fram barns matematiska strategier används en saga av Ahlberg (1994), sagan avslutas med ett problem som barnen därefter får lösa genom att använda bild som uttrycksform. Barnen får därefter förklara sin problemlösning utifrån teckningen. Pedagogiska konsekvenser är att medvetenhet och uppmärksamhet är avgörande aspekter för förskollärarens möjlighet att kunna stödja barns lärande. Studien framhåller att en gemensam hållpunkt kan vara en utgångspunkt för utvecklandet av barns lärprocess. Arbetet visar ett tillvägagångssätt att hitta hållpunkten hos varje barn (Björklund, 01).