dc.contributor.author | Lilja, Kristin | sv |
dc.date.accessioned | 2015-11-19T19:53:56Z | |
dc.date.available | 2015-11-19T19:53:56Z | |
dc.date.issued | 2015 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/40953 | |
dc.description.abstract | Abstract
Denna studie har en fenomenografisk utgångspunkt där uppfattningar om ett fenomen är centralt.
Genom intervjuer med verskamma förskollärare och barnskötare synliggjordes tendenser till att
utbildningsnivån i vissa avseenden påverkade medvetenheten, främst synen på högläsningens
potentialer att vara språkutvecklande. De uttrycker att tidsaspekten samt kravet att genomföra
administrativa uppgifter ger upphov till att högläsningen inte används som litteratur förespråkar. Det
skulle vara en god idé att läsa på ett mer effektivt sätt ett par gånger i veckan hellre än att läsa ofta
och ogenomtänkt. Att få till bra lässituationer med många barn kan vara svårt, men om de delas in i
mindre grupper ökar chanserna till deras delaktighet och utrymme under läsningen. Det ligger på de
vuxnas ansvar att tillhandahålla barnen rika erfarenheter utifrån högläsning och böcker då det tidiga
mötet med litteratur kan komma att avspegla barnens framtid som läsande individer.
Forskningen är överens om att högläsning med barn är av betydelse för deras framtid. Kunskap har
genom förskollärarutbildningen nått oss om hur viktigt förskolans arbete med litteratur blir då barns
möten med texter i sina hemmiljöer kan variera avsevärt. Språkutveckling kan gynnas genom att
högläsning praktiseras på ett effektivt sätt med uppföljning, utvecklande samtal och reflexion.
Forskningen lyfter fram att förskolor aktivt ska arbeta med högläsning i verksamheten. Vi har
genom vår studie fått kunskap om att högläsning i teori och praktik inte alltid går hand i hand.
Används högläsning i förskolans verksamhet på det sätt som forskningen belyser skulle läs- och
skrivsvårigheter upp i skolan kunna bekämpas. Genom att diskutera forskningen och analysera
intervjuempirin i relation till varandra har vi upptäckt att det kan finnas svårigheter med att tillämpa
effektiv läsning i förskolan där många barn och få pedagoger är verksamma. Då vi sammanställt
resultaten visas att den ofta dagligt förekommande högläsningen i förskolans verksamhet inte
optimeras. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | förskola | sv |
dc.subject | högläsning | sv |
dc.subject | intervju | sv |
dc.subject | språkutveckling | sv |
dc.subject | f | sv |
dc.title | Högläsning i teori och praktik En kvalitativ forskningsstudie med utgångspunkt i förskollärares och barnskötares uppfattningar kring högläsning | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |