dc.contributor.author | Nilsson, Linda | sv |
dc.date.accessioned | 2015-11-19T19:53:59Z | |
dc.date.available | 2015-11-19T19:53:59Z | |
dc.date.issued | 2015 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/40954 | |
dc.description.abstract | Abstract
TAKK är förkortning av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det
innebär att tecken används till att förstärka eller komplettera det verbala språket.
Kommunikationssättet har vanligtvis använts för barn i behov av särskilt stöd men
målgruppen har utvidgats på senare år eftersom pedagogernas intresse har utökats. Vi vill
därmed undersöka om TAKK kan vara ett ytterligare uttryckssätt som förskollärarna i
förskolans verksamhet kan erbjuda barnen, utan att det behöver ses som ett
specialpedagogiskt redskap. Vad skulle hända om vi införde TAKK som ett komplement till
att stötta barnen i deras sociala relationer?
Syftet med examensarbetet blev därför att ta reda på vad förskollärare har för erfarenheter
kring användandet av TAKK i relation till barns samspel. I examensarbetet utgick vi från en
kvalitativ forskningsmetod som är inspirerad från fenomenologin. Detta på grund av vi ville ta
reda på förskollärares erfarenheter kring TAKK samt förskollärarnas gemensamma innebörd,
essensen kring kommunikationssättet. Essensen är erfarenheter som återupprepar sig i
förskollärarnas erfarenheter. De teoretiska perspektiv vi har valt för att besvara
forskningsfrågorna har varit fenomenologin och sociokulturella perspektivet med fokus på
livsvärld och samspel. I resultatredovisningen kommer det fram att TAKK används som en
ytterligare möjlighet för barnen att uttrycka sig på. Dessutom berättar förskollärarna att
TAKK är positivt för de yngre barnens kommunikation, då det är en uttrycksform som inte
kräver det verbala språket. Det framkommer även att vissa föräldrar har haft oro av att TAKK
skulle hämma barns språkutveckling. Detta hanteras genom att förskollärarna ger föräldrarna
kunskap kring TAKK. Dessutom kan vi även se att det uppstår olikheter i förskollärarnas
erfarenheter samt erfarenheter som endast vissa förskollärare samtalar om. Detta på grund av
att förskollärarna inte kom in på samma samtalsämnen under intervjun eftersom
erfarenheterna varierade. Det framkommer till exempel att användningen av TAKK till stor
del beror på förskollärarnas intresse. Slutligen diskuteras bland annat TAKK i relation till
inkludering och allas lika värde. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | TAKK | sv |
dc.subject | sociala relationer | sv |
dc.subject | samspel | sv |
dc.subject | livsvärld | sv |
dc.title | Att förstå varandra - En studie om förskollärares erfarenheter kring TAKK i relation till barns samspel | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |