Vem är den ideala invånaren? En undersökning av modelläsaren i en kommunguide från Bollebygds kommun

Abstract

I denna uppsats undersöker jag vem som ses som den ideala invånaren i Bollebygds kommuns kommunguide från 2015. Detta sker genom analys av textens ideationella och interpersonella struktur, med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken och Björkvall (2003). De kategorier jag analyserar är verbprocesser, deltagare, omtal och tilltal, attityder samt presuppositioner. Syftet är att undersöka hur modelläsaren konstrueras och att ta reda på vilken relation som råder mellan kommun och invånare. Resultatet visar att den vanligaste processen i kommunguiden är relationella processer och att kommunen är förstadeltagare i majoriteten av dessa. Invånaren har en underordnad roll och distanserad relation till avsändaren. Kommunen talar oftare om, än till, invånaren och varierar mellan att omtala sig själva genom vi, kommunen och Bollebygds kommun. Den vanligaste formen av attityd som finns i kommunguiden är uppskattningar, vilka ofta förekommer i samband med att naturen i kommunen beskrivs. Analysen av presuppositionerna visar bland annat att invånaren bor och jobbar i kommunen, har ett eget boende, är förälder till barn i skolålder och ingår i en parrelation. Slutsatsen är att den identitet som i huvudsak erbjuds läsaren är en invånare som vill bo och arbeta i en kommun som utvecklas och växer. Den ideala invånaren värderar också företagande och föräldraskap högt, har en normfungerande kropp och tycker om att vistas i naturen på sin fritid. Modelläsaren har stabil ekonomi och ges inte mycket utrymme att agera, tänka eller tala utan förväntas söka information som beskrivs av kommunen. Modelläsaren är inte angelägen om att vara delaktig i kommunens beslut och ingår i en distanserad relation till kommunen