Bedömning och betyg i grundsärskolan samtal om bedömning och betyg med lärare i årskurs 6 – 9 på grundsärskolan

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare på grundsärskolan årskurs 6 – 9 arbetar med bedömning och betygsättning.

Teori: Den teoretiska ansatsen som ligger till grund för studien är fenomenologisk. Fenomenologi handlar om livsvärld. Forskaren måste beskriva det som undersöks på ett så korrekt sätt som möjligt och vara förutsättningslös i sitt arbete. Forskaren ska inte värdera det som ses utan återge det objektivt.

Metod: Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. Under intervjuns gång formulerades lämpliga följdfrågor då informanten ville säkerställa att den tolkade frågan rätt. Samtliga intervjuer spelades in.

Resultat: I denna studie som undersökt hur lärare i grundsärskolan årskurs 6-9 arbetar med betyg och bedömning visar det sig att lärarna arbetar målmedvetet med bedömningsarbete men att de efterfrågar mer kunskap inom området bedömning och att de önskar få till en dialog och diskussion med kolleger, såväl på den egna arbetsplatsen som med andra skolor.

Lärarna arbetar med bedömning av formativ karaktär som innebär återkoppling till eleverna om prestation och vad nästa mål är. Eleverna får även möjlighet till självskattning av sina kunskaper. Det framkommer att faktorer som påverkar det dagliga arbetet är många. Klasserna är inte åldershomogena och undervisning bedrivs efter olika centralt innehåll och kursplaner. Lärarna behöver föra en gedigen dokumentation över vilka elever som arbetat med vad och när och vilka kunskapskrav de nått. Det visade sig även att de digitala dokumentationssystemen inte alltid passar för arbetet som bedrivs på särskolan.

Lärarna anser att det positiva med betyg är att eleverna får betyg som alla andra och bidrar till en känsla av att vara likvärdiga och delaktiga. Det negativa framkommer som att eleverna kategoriseras och att de kan känna sig mindre värda och otillräckliga.

En kort beskrivning av studien är att det skolverket och aktuell forskning lyfter som utvecklingsområden är i stort sett synonyma med vad lärarna i studien återger.