dc.contributor.author | Wallin, Viktoria | |
dc.date.accessioned | 2015-11-10T16:28:29Z | |
dc.date.available | 2015-11-10T16:28:29Z | |
dc.date.issued | 2015-11-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/41032 | |
dc.description.abstract | Syfte
Studiens övergripande syfte var att belysa lärares upplevelser av extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. För att besvara detta syfte utformades tre frågeställningar: Vilka extra anpassningar och medvetna metodval upplever lärarna att de använder för elever i läs- och skrivsvårigheter? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i arbetet kring elever i läs- och skrivsvårigheter? Hur upplever lärarna organisationen kring extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter?
Teori
Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där omgivningen är avgörande för individens utveckling. Inom det sociokulturella perspektivet spelar kommunikation en betydande roll, lärarens val av anpassningar och stöd har betydelse för eleven. Då syftet med studien var att granska lärares upplevelser av anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter var det viktigt att förhålla sig till den syn som läroplan, men även lärarna, har på elever i svårigheter. Därför är en av de teoretiska utgångspunkter som använts för studien de specialpedagogiska perspektiven.
Forskningsansats och metod
Den kvalitativa studien utgår från en fenomenologisk livsvärldsansats för att granska deltagarnas upplevelser av extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. För att skapa förutsättningar för och ge plats åt informanterna att berätta om sina upplevelser har intervjuguiden haft en öppen struktur.
Resultat
Lärarnas livsvärldsberättelser liknar varandra på flera sätt och det går att urskilja olika teman i deras berättelser. Majoriteten uttrycker en önskan om att förändra sin horisont, mot möjlighetshorisonten, genom att utöka sin kompetens och på det sättet öka sin kunskap om läs- och skrivsvårigheter och kring extra anpassningarna för elever i de här svårigheterna. Trots önskan om utökad kompetens nämns tidsbristen som ett hinder för detta av ett flertal av lärarna. Lärarnas upplevelser är samstämmiga då de menar att de extra anpassningar och strategier som används för att bemöta elever i svårigheter inte är tillräckliga, de uppger alla sex en känsla av otillräcklighet. Genom att i planeringen av lektionerna tänka utifrån de anpassningar som behöver göras för elever i läs- och skrivsvårigheter blir de extra anpassningarna någonting som genomförs. Då lärarna ombeds beskriva extra anpassningar räknar de upp anpassningar som de gör för individen i läs- och skrivsvårigheter under och efter lektionstid. Organisationen kring extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter beskrivs liknande av alla sex lärarna och de menar att de har ett gott stöd av speciallärare/pedagog och övriga kollegor. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT15 IPS20 SLP600 | sv |
dc.subject | läs- och skrivsvårigheter | sv |
dc.subject | extra anpassningar | sv |
dc.subject | specialpedagogik | sv |
dc.subject | livsvärldsfenomenologi | sv |
dc.title | Extra anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter En kvalitativ intervjustudie av sex lärares upplevelser | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |