Pedagogers förväntningar på och föreställningar om elevhälsan En intervjustudie

Abstract

Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogernas förväntningar på och före-ställningar om elevhälsan och elevhälsans insatser och identifiera diskurser i dessa förvänt-ningar och föreställningar.

Teoretiska och metodologiska utgångspunkter Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade gruppintervjuer. Intervjuerna är genomförda i grupper bestående av vardera tre pedagoger, verksamma i års-kurs F-6. Vid bearbetningen av empirin har diskursanalys och socialkonstruktionism varit den teoretiska grunden, analysverktygen är inspirerade av Fairclough.

Resultat Diskurser som identifierats kan sammanfattas med att pedagogerna har en stor förhoppning om ett fungerande samarbete med elevhälsan. De värdesätter kunskapen och kompetensen hos elevhälsan högt. Föreställningarna som pedagogerna har om elevhälsan och de förvänt-ningar de har på samarbetet med elevhälsan får konsekvenser i den sociala praktiken där ele-ver i behov av särskilt stöd är i fokus. Försenade insatser och otillräckligt stöd är exempel på negativa konsekvenser. Ett exempel på en positiv konsekvens är att ett fungerande samarbete bidrar till en helhetsbild av barnets skolsituation som ger bra stöd med elevens bästa i fokus. När pedagogerna upplever att de inte längre räcker till som pedagog i sitt uppdrag i förhållande till elevens möjligheter att nå målen och elevens välbefinnande inte tillgodoses förväntas elevhälsan vara där för att dela ansvaret, vara ett stöd för elever och pedagoger och bidra med sin kompetens. Pedagogerna förväntar sig också tydlig struktur kring samarbetet med elevhälsan.