”De har ju rätt att nå både D och C” Lärares upplevelser av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet engelska

Abstract

Syftet med studien är att belysa lärares upplevelser av elever i läs- och skrivsvårigheter i undervisning i ämnet engelska. Studien utgick från följande frågeställningar:

• Hur upplever lärarna sin kunskap om elever i läs- och skrivsvårigheter? • Vilka förutsättningar upplever lärarna att de ges för att arbeta kunskapsutvecklande med dessa elever? • Vilka arbetssätt används i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet engelska?

Studien utgick från en livsvärldsfenomenologisk ansats där halvstrukturerade intervjuer användes som metod. Lärarnas upplevda erfarenheter av sitt arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter undersöktes genom tre kvalitativa intervjuer i två omgångar. Urvalet baserades på tre utbildade engelsklärare som arbetar med elever i årskurs 7-9.

Studiens resultat visar att de tre lärarna upplever att de skulle vilja ha bättre förutsättningar för att arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter. De upplever sig inte ha tillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och engelskundervisningen på skolorna är inte organiserad optimalt för dessa elever. Specialpedagogiskt stöd i form av kartläggningar och direkt arbete med eleverna upplevs också som något som skulle kunna bli bättre. Två av lärarna skulle vilja arbeta nivågrupperat utefter elevernas kunskaper eftersom de upplever att eleverna har mycket olika kunskaper i ämnet. Forskning talar mycket om vikten av fonologisk medvetenhet för elever i läs- och skrivsvårigheter, detta begrepp nämndes inte av lärarna i intervjuerna. På en av skolorna där tillgången på specialpedagogisk kompetens var liten, upplevdes inte så många elever vara i läs- och skrivsvårigheter. De tre lärarna var överens om att deras tidigare livserfarenheter påverkar och har påverkat deras val i livet både vad gäller valet att bli lärare, men också hur de agerar som lärare i den livsvärld de lever i.

Några av de arbetssätt som användes av lärarna för elever i läs- och skrivsvårigheter och som de upplevde som framgångsrika var först och främst att eleverna får lyssna på texter i hög utsträckning i stället för att läsa. Ett annat arbetssätt var en varierad undervisning, samtidigt som uppfattningen var att struktur behövs. Hög betydelse har också en god relation till eleverna. Det talas också om betydelsen av att prata mycket, att arbeta mycket med bilder och att inte lägga så stor vikt vid stavning eller långa texter. Att arbeta mycket med webbövningar och alternativa pedagogiska verktyg så som surfplattor och appar upplevs också vara av betydelse. Intressant för vidare forskning vore att intervjua elever i läs- och skrivsvårigheter samt föräldrarna för att se hur dessa grupper upplever hur läs- och skrivsvårigheter påverkar vardagen.