Språkutvecklande arbete i grundskolans och grundsärskolans senare del En fallstudie av fyra lärare som undervisar årskurs 6-8, ”Summa summarum är att ALLT är språkutvecklande"

Abstract

Syfte: Syftet är att beskriva och jämföra vilka metoder två lärare i grundskolans och två lärare grundsärskolans senare del arbetar med utifrån skolans riktlinje för språkutvecklande arbetssätt när det gäller elevers språkutveckling samt hur lärarna uppfattar sitt arbete. Teori: Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande går som en röd tråd genom hela arbetet. Via interaktion med andra ges barn en möjlighet att skapa sig en egen identitet. Då barn lär sig kommunicera med andra uppfylls även barns emotionella och sociala behov vilket leder till ökad självkänsla och utveckling. Metod: En kvalitativ metod där studien genomfördes med hjälp av fyra lärare. Två lärare i grundskolan och två i grundsärskolan har intervjuats och observerats. Intervjuerna och observationerna kompletterades med en granskning av verksamhetens skriftliga riktlinje för språkutveckling. Resultaten har analyserats och de båda verksamheterna har jämförts. Resultat & slutsats: Språklärarna menade att språkutveckling sker i samtliga ämnen. Den lärare som inte undervisar i språk ansåg däremot att fokus på språkutveckling borde ligga i just språkämnena. Samtliga informanter beskrev flera olika metoder under intervjuerna men hade svårt att namnge dem. Flera metoder ansåg de vara en självklarhet i undervisningen. De likheter och skillnader vi såg i deras arbetssätt tror vi grundade sig såväl i antalet elever som undervisades och i vilken skolform lärarna undervisade. Lärarna i grundskolan kände till och arbetade efter skolans rutin för språkutveckling medan lärarna i grundsärskolan inte kände till någon färdig rutin att arbeta utifrån. Samtliga lärares tankar och reflektioner utifrån sin egen undervisning stämde överens med hur de undervisade.