dc.contributor.author | Hjelte, Sofia | |
dc.date.accessioned | 2015-12-01T14:52:14Z | |
dc.date.available | 2015-12-01T14:52:14Z | |
dc.date.issued | 2015-12-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/41214 | |
dc.description.abstract | Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur fackliga ombudsmän förhåller sig till
meningsskiljaktigheter och konflikter med enskilda arbetsgivare i
förhandlingssituationer. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka strategier
fackliga ombudsmän använder sig av för att förebygga och hantera konfliktfyllda
situationer i förhandlingar.
Teori: Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av några förhandlingsteoretiska begrepp
och modeller – integrativ och distributiv förhandling, attitydstrukturering
(Walton & McKersie 1965) och the dual concern model (Pruitt & Carnevale
1993). Med hjälp av dessa begrepp och modeller analyseras och tolkas de
fackliga ombudsmännens hantering av konflikter i förhandlingar med enskilda
arbetsgivare.
Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och datainsamlingen
har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex fackliga ombudsmän vid
LO-förbunden Handelsanställdas förbund och Hotell- och restaurangfacket.
Intervjuerna har transkriberats och strukturerats tematiskt med utgångspunkt i
empirin. Temana har sedan relaterats till och analyserats med hjälp av de
teoretiska perspektiv som nämnts ovan.
Resultat: Studiens resultat visar bl a att de fackliga ombudsmännen har ett professionellt,
sakligt, distanserat, behärskat förhållningsätt till konflikter. Genom att inte se sig
själva om direkt involverade i konflikter i förhandlingar, utan snarare tänka på
sig själva som medlare i andras konflikter så skapar ombudsmännen en
professionell distans till konflikter. Vidare ansåg ombudsmännen att det var
oförenligt med rollen som förhandlare att bli personligt eller känslomässigt
påverkad av konflikter i förhandlingar. Resultatet visar också att ombudsmännen
huvudsakligen använde strategier för konflikthantering som kan klassas som
integrativ förhandling, samt att det förebyggande arbetet framförallt handlade om
att bygga samarbetsinriktade genom förhandlingsaktiviteter som sorterar under
attitydsstrukturering. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | fackliga ombudsmän | sv |
dc.subject | arbetsgivare | sv |
dc.subject | arbetsmarknadens parter | sv |
dc.subject | förhandlingar | sv |
dc.subject | lokala förhandlingar | sv |
dc.subject | konflikt | sv |
dc.subject | konflikthantering | sv |
dc.title | OMBUDSMÄN SOM KONFLIKTHANTERARE En studie om fackliga ombudsmäns förhållningssätt till och hantering av konflikter i förhandlingar | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |