"Samma gamla trasor" Gymnasieungdomars tankar kring konsumtion, identitet och inkludering/exkludering i skolan

Abstract

Bakgrund: Tyngdpunkten har gått från produktion till konsumtion i det svenska samhället. Hur har detta påverkat oss som människor och interaktiva varelser? På många sätt tycks vi använda konsumtion som ett sätt att markera identitet och grupptillhörighet. Vi använder yttre attribut för att betona de delar av identiteten vi sätter främst. Genom att göra detta särskiljer vi oss också från varandra och skapar på så vis grupper i samhället. Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur gymnasieungdomar själva ser på och förhåller sig till konsumtion, och vilka eventuella effekter det kan ha för inkludering och exkludering i skolan. Metod: Studien är baserad på kvalitativa intervjuer. Intervjupersonerna består av tre pojkar och tre flickor som alla, vid intervjutillfällena, gick sitt sista år på naturvetenskaplig eller teknisk linje på gymnasiet. Resultat: De svar som ungdomarna gav bekräftade till viss del de teorier om det föränderliga konsumtionssamhället som lyfts i studien. Ungdomarna betraktade ofta sin shopping som något lustbetonat, och det fanns ett tydligt drag av att vilja förnya sig kontinueligt för att undvika en känsla av att känna sig ouppdaterad, samt för att testa på olika stilar. De egna skolorna uppfattade de som accepterande och avslappnade, men ansåg att det på andra skolor fanns ett starkare tryck på eleverna att följa majoritetstrender. Trots en accepterande kultur på de egna skolorna lyftes ändå tankar och åsikter om att den som avviker från normen behöver ha ett starkt subjekt och ett gott självförtroende för att klara av detta. En sådan person bör vara beredd på kommentarer och blickar från omgivningen.