Show simple item record

dc.contributor.authorEdvinsson, Carina
dc.contributor.authorJäderlund, Anna
dc.date.accessioned2015-12-15T13:27:59Z
dc.date.available2015-12-15T13:27:59Z
dc.date.issued2015-12-15
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/41341
dc.description.abstractSyfte Studiens syfte är att undersöka hur rektorer, lärare och elevassistenter på två gymnasiesär-skolor resonerar kring användningen av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, för elever med begränsningar i sin kommunikativa förmåga. Teori Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Specialpedagogiska perspektiv är de relationella och kategoriska perspektiven samt dilemmaperspektivet. Metod Studien är genomförd med en kvalitativ metod för att ta del av hur skolpersonal resonerar och därigenom få syn på de mönster som visar sig. Datainsamlingen gjordes genom fyra stycken fokusgruppintervjuer med lärare och elevassistenter samt två individuella intervjuer med rektorer inom det individuella programmet på två gymnasiesärskolor. Resultat Av studien framkommer att det finns en stor vilja bland deltagarna att kommunicera med eleverna men att de ofta upplever att det är svårt och förstå elever med begränsningar i sin kommunikativa förmåga. Samtliga deltagare anser sig behöva utveckla sina kunskaper i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, samtidigt som deras beskrivningar ger en bild av stor variation i vilken utsträckning och hur AKK används. Intresset för att utveckla den egna kompetensen inom området, formuleras tydligast utifrån önskemål om mer kunskaper i tecken som stöd, TAKK, samt att satsa på digitalt kommunikationsstöd med iPad. Ett genomgående resultat är att deltagarna beskriver sin AKK-användning utifrån att ge information och för att skapa tydlighet och struktur över skoldagen. Rektorerna ser också behovet av utveckling inom området AKK och har börjat satsa på fortbildning av personal som visar intresse men de beskriver också begränsningar i form av ekonomin. Resultatet visar att skolorna har förutsättningar att uppfylla elevens rätt till kommunikation. Men samtidigt framkommer att skolorna behöver göra en inventering kring kompetenser bland personal. Dessutom tar deltagarna upp att personal bör auskultera i varandras klasser för att sprida goda exempel. Det framkom även att deltagarna i liten utsträckning använder sig av externa resurser som SPSM och hälso- och sjukvårdens kommunikationscenter utifrån frågor som rör elevers kommunikation.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT15 IPS39 SLP600/LLU600sv
dc.subjectKommunikationsv
dc.subjectAKKsv
dc.subjectACCsv
dc.subjectkompetensutvecklingsv
dc.subjectsärskolansv
dc.titleKommunikation en mänsklig rättighet En intervjustudie med skolpersonal om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, i gymnasiesärskolansv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record