Som om ni utgår från att jag knullar runt som en duracellkanin eller nåt. Hivprevention för män som har sex med män – behov och kategoriseringars dilemma
Abstract
Det hivpreventiva arbetet i Sverige utgår ifrån sju preventionsgrupper, varav män som har sex med män (MSM) är en grupp som har drabbats oproportionerligt hårt av hivepidemin. Därför är det viktigt att behovsgrundade hivpreventiva insatser riktas till denna grupp. Samtidigt bör det uppmärksammas att denna typ av generella kategorier som ’MSM’ utgör lätt leder till stereotypifiering. MSM riskerar t.ex. att uppfattas som sexuellt risktagande ”duracellkaniner”. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka behov av hivpreventiva insatser som finns bland MSM, med fokus på kunskap och efterfrågan. Uppsatsen syftar också till att utifrån en intersektionell ansats problematisera MSM som kategori. För att finna svar på de två första frågeställningarna, Vilka kunskapsbehov, och vilken efterfrågan på hivpreventiva insatser, finns bland män som har sex med män och Finns det undergrupper vars kunskapsbehov och efterfrågan skiljer sig åt sinsemellan?, har jag genomfört analyser av ett redan insamlat datamaterial, MSM-enkäten 2013. Det som flest angav att de hade dåliga/mycket dåliga kunskaper om var Postexpositionsprofylax för hiv följt av hur det är att leva med hiv, hur man kan tala med en sexpartner om hivstatus, hur man kan berätta för andra att man är homosexuell och hur man kan få en relation att fungera bra. Överlag efterfrågades snabbsvarstest för hiv i störst utsträckning, följt av kondom- och glidmedelsutdelning på platser där män träffas för sex, särskild MSM-mottagning och att få vara anonym i samband med hivtestning. Analyserna visade på tydliga skillnader mellan olika subgrupper, framförallt med avseende på ålder, sexuell identitet och bostadsort. För att svara på den tredje frågeställningen, Hur kan ’MSM’ som kategori problematiseras?, har jag gjort en litteraturgenomgång av vetenskapliga artiklar. Mina resultat visar att MSM inte är ett oproblematiskt begrepp. Det är nära förbundet med generaliserade uppfattningar om risk och riskerar att stereotypifiera personer som kategoriseras på detta sätt. Ett sätt att hantera detta är att i större utsträckning fokusera insatser till de subgrupper där behoven är som störst, t.ex. unga MSM och MSM som står utanför arbetsmarknaden. Resultaten visar också att ett medicinskt perspektiv framträdande i den hivpreventiva diskursen. Ett sociokulturellt perspektiv på risk, och mer komplexa frågeställningar kring sexualitet (där självvalda identitetskategorier snarare än ’MSM’ används i högre utsträckning), kan bidra till att sexualitetens komplexitet och den rationalitet som ligger bakom ett sexuellt risktagande synliggörs ytterligare.
Degree
Student essay
Other description
The national HIV prevention work of Sweden is based on the seven prevention groups, including men who have sex with men (MSM). This group has been disproportionately affected by the HIV epidemic. Therefore it is important to provide HIV prevention interventions directed MSM, designed to meet their needs. At the same time it should be noted that the use of ‘MSM’ as a category easily leads to stereotypification. MSM might e.g. be perceived as sexual risk-taking "Duracell rabbits”. This thesis aims to examine the HIV prevention needs of MSM, focusing on knowledge and demand. In order to find answers to the two research questions, What are the needs for and demand on HIV preventive efforts among men who have sex with men? and Are there subgroups whose needs and demands differ?, I have analyzed an already collected data material, the MSM survey 2013. The results show that the subject with the most indications of poor / very poor knowledge was post-exposure prophylaxis for HIV, followed by knowledge on the experience in living with HIV, how to talk about HIV status with a sexual partner, how to tell others that you are gay and how to make a relationship work well. Most requested intervention or service was quick-response test for HIV, followed by condom and lubricant distribution in places where men meet for sex, special MSM clinics and HIV testing that ensures anonymity. The analysis show distinct differences between various subgroups, particularly with respect to age, sexual identity and place of residence. In order to find answers to my third research question, How can the "MSM" category be problematized?, I have conducted a literature review of scientific articles. My results also show that the MSM concept is problematic. It is closely associated with generalized perceptions of risk and can stereotype persons categorized in this way. One way to handle this is to provide interventions that target the subgroups of MSM where the needs are high, such as young MSM and MSM who are outside the labor market. Results also show that a medical discourse is prominent in the field of HIV prevention. A socio-cultural perspective on risk, and research questions that examine more complex issues concerning sexuality (where the self-chosen identity categories rather than "MSM" is used to a greater extent), can contribute to the understanding of the complexity of sexuality and the rationality that lies behind sexual risk-taking.
View/ Open
Date
2015-12-18Author
Björnestedt, Kajsa
Keywords
MSM, hiv, prevention, kategori, intersektionalitet
MSM, HIV, prevention, category, intersectionality
Language
swe