dc.contributor.author | Matson, Barbro | |
dc.date.accessioned | 2015-12-18T14:16:02Z | |
dc.date.available | 2015-12-18T14:16:02Z | |
dc.date.issued | 2015-12-18 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/41358 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med studien var att belysa och problematisera tillgängligheten i den pedagogiska miljön i förskolan för barn i behov av särskilt stöd utifrån den pedagogiska praktik som de berörda pedagogerna använder sig av.
Teori: De teoretiska ansatserna utgick från två specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska och det relationella perspektivet. Det kategoriska ser på barns svårigheter ur ett individrelaterat perspektiv, medan det relationella perspektivet utmärks av ett mer inkluderande och delaktigt synsätt. För att belysa huruvida den pedagogiska praktiken anpassade verksamheten till barnet eller barnet till verksamheten har jag använt mig av dessa olika perspektiv inom specialpedagogiken.
Metod: Denna kvalitativa studie är inspirerad av en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. För att samla in data genomfördes fokusgruppsintervjuer. En datainsamlingsmetod som i varierande grad är ett strukturerat gruppsamtal. En grupp pedagoger diskuterade tillsammans och skapade mening åt ämnet som diskuterades under ledning av en moderator. Dataanalysen har hermeneutisk -fenomenologiska inslag som avser att nå förståelse för hur mening skapas hos en grupp individer. Mening skapades som ett resultat av tolkningsprocessen mellan helheten (barnet) och delarna (pedagogiska praktiken) men hjälp av den hermeneutiska cirkeln. Förståelsen utgörs av resultatet i denna process. Den fenomenologiska analysen grundar sig på förståelse av de motiv som ligger bakom pedagogernas handlingar i den pedagogiska praktiken.
Resultat: Studiens resultat visar att den mest betydelsefulla praktiken sett ur tillgänglighet och delaktighetsperspektivet bestod av inkluderande och verksamhetsförändrande metoder, där verksamheten anpassades till barnet. Ur fokusgruppsintervjuerna framstod även integrerande och exkluderande metoder i den pedagogiska praktiken där tillgängligheten och delaktigheten påverkades i negativ riktning. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT15 IPS PDA161:2 | sv |
dc.subject | tillgänglighet | sv |
dc.subject | delaktighet | sv |
dc.subject | inkludering | sv |
dc.subject | barn i behov av särskilt stöd i förskolan | sv |
dc.subject | specialpedagogik | sv |
dc.title | Anpassade barn eller anpassad verksamhet? Förståelse av specialpedagogiska praktiker i förskolan | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |