Show simple item record

dc.contributor.authorJohansson, Linasv
dc.contributor.authorCremona, Armandosv
dc.date.accessioned2016-01-27T14:56:01Z
dc.date.available2016-01-27T14:56:01Z
dc.date.issued2015sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/41677
dc.description.abstractSammanfattning: ’Källkritik’ är ett begrepp som fått allt större betydelse i skolan och i läroplanen de senaste åren. Den föreliggande uppsatsens syfte är därför att undersöka tre svensklärares teoretiska och praktiska förhållningssätt till begreppen ’källkritik’ och ’kritiskt tänkande’. Studien analyserar hur lärarna säger att de uppfattar och arbetar med begreppen ’källkritik’ respektive ’kritiskt tänkande’ i svenskundervisningen; är det av betydelse för lärarna att separera dem åt eller kan de utan komplikationer sammanblandas? Dessutom diskuteras digitaliseringens roll i anslutning till begreppen ’källkritik’ och ’kritiskt tänkande’. Metoden består av kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma högstadielärare. De besvarar frågor om vilka källor lärarna och eleverna vänder sig till, huruvida de själva granskar tryckta läromedel samt ger exempel på hur en lektion kan se ut, där det källkritiska respektive kritiska perspektivet står i fokus. Resultatet visar att lärarna inte gör en tydlig distinktion mellan begreppen ’källkritik’ och ’kritiskt tänkande’. Vid källkritisk granskning vänder sig eleverna oftast till internetkällor vilket bekräftar digitaliseringens växande roll i skolan. Enligt lärarna hämtar eleverna sina källor i första hand från Google Vad gäller läromedel är två av tre respondenter inte alls medvetna om att trycka läromedel inte längre källkritiskt granskas på förhand. Resultatet visar också att det behövs ett förtydligande av begreppen ’källkritik’ och ’kritiskt tänkande’ i svenskämnet för att såväl lärare som elever ska kunna ges samma möjlighet att lära sig. Läroplanen framhäver att skolan som institution ska förmedla kunskap om såväl källkritik som kritiskt tänkande. För att kunna arbeta mot skolans styrdokument behöver lärare hjälpmedel och redskap. Skolverket måste klargöra begreppens innebörd för att lärare ska känna en större trygghet i hur källkritik och kritiskt tänkande kan förstås i svenskämnet.sv
dc.language.isosvsv
dc.subjectkällkritiksv
dc.subjectkritiskt tänkandesv
dc.subjectsvenskundervisning,sv
dc.title”Att vara gnällig är inte samma sak som kritisk, va?” En kvalitativ intervjustudie utifrån tre svensklärares utsagor och uppfattningar om källkritik och kritiskt tänkandesv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Institutionen för svenska språketsv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record