Lärare i normkritik. En diskursanalys av ”läraridentitet” konstruerad inom det normkritiska perspektivet.
Abstract
Läraryrket diskuteras i uppsatsen utifrån poststrukturalistisk teori. Det övergripande temat är lärares makt
och funktion i relation till utbildningssystem, individ och samhälle. Även lärarens funktion i skolans
värdegrunds‐ och likabehandlingsarbete är utgångspunkt. Syftet i uppsatsen är att undersöka vad det är för
”läraridentitet” som konstrueras inom det normkritiska perspektivet. Huvudfrågan som i uppsatsen ställs
är vilken makt – förutsättningar och handlingsmöjligheter – som det normkritiska perspektivet tillerkänner
den enskilda aktören läraren. Genom en diskursanalys av subjektspositioner studeras ”talet om läraren” i
två normkritiska publikationer. En diversifierad läraridentitet framkommer. Den normkritiska läraren
beskrivs i de undersökta texterna som maktmedveten, relationsmedveten och konfliktmedveten. Därutöver
är det en rad motstridiga/oförenliga (?) förväntningar som inom diskursen ställs på den enskilda läraren.
Den normkritiska läraren ges framförallt makt och ansvar över relationer och varanden, i skolan, såväl som
i samhället i stort. Men på samma gång som den enskilda aktören tillskrivs möjlighet att förändra ojämlika
maktordningar och relationer, så framkommer samtidigt en överordnad lärarposition som med sin
auktoritet förväntas att ta ställning och ”fostra” eleverna in i ett visst tänkande. På så sätt blottläggs genom
undersökningen konstruktionen av en läraridentitet som både reproducerar och befäster befintliga
makthierarkier och som på samma gång har möjlighet att i viss mån också förändra detsamma.
Degree
Student essay