| dc.description.abstract | Introduktion: Annandag jul 2004 inträffade tsunamin som orsakades av en jordbävning i Indiska oceanen, och som skördade fler svenska liv än någon annan katastrof i svensk historia. Förenta nationernas utvecklingsprogram (United Nations Development Programme, UNDP) definierar en naturkatastrof som ett betydande sammanbrott, orsakat av ett naturligt riskfenomen som leder till så omfattande skador på människor, miljö, materiel och ekonomi att de överstiger de drabbades förmåga att klara situationen. I takt med mer frekventa katastrofer, med en allt mer omfattande påverkan, kommer katastrofhantering bli en allt viktigare del av sjukvårdspersonalens uppgift gentemot samhället, både ur ett mikro- och makroperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i fält under naturkatastrofer. Metod: Denna studie grundas på en litteraturstudie av totalt fjorton artiklar. Dessa artiklar söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. De granskades och sammanställdes enligt Fribergs litteraturstudiemetod. Resultat: Resultatet sammanställdes till tre teman. 1) ´utbildning och förberedelser´; där värdet av att ha tränats och utbildats inom katastrofarbete, för att kunna utföra detta på ett optimalt sätt, belyses. 2) ´etiska dilemman och inre stress´; under denna rubrik presenteras många av de etiskt svåra överväganden sjuksköterskor tvingas att göra vid katastrofarbete, samt hur dessa påverkar den mentala hälsan hos sjuksköterskan. 3) ´sjuksköterskans roller - en balansgång mellan person och profession´. Det sista temat delades in i fyra subteman; psykologiska roller, ledar- och beslutsfattande roller, infrastrukturella roller och roller bortom sjuksköterskans kompetens. Slutsats: I resultatet visas genomgående att sjuksköterskor under biståndsarbete upplever en känsla av att tänja på gränserna för sin inre, etiska kompass. I samtliga artiklar förekommer någon form av moraliska dilemman som sätter sjuksköterskans värderingar och pliktkänsla, gentemot sig själv, sin patient eller sina kolleger på prov. Studien har diskuterat punkter som skulle kunna användas som delar av en grundkunskap, så som utbildning inför katastrofarbete, samt utbildning om de psykiska faktorer som påverkar sjuksköterskor i dessa extrema situationer. Dessa punkter ses även som områden som alltid kan belysas, och förbättras, inom all klinisk vård, som viktiga delar av förberedelsen inför den dag då en katastrof inträffar. | sv |
