Le masochisme et le sadisme dans Huis clos de Jean-Paul Sartre

Abstract

Syftet med denna uppsats är att studera relationerna mellan karaktärerna i Sartres Huis clos, i förhållande till begreppen masochism och sadism enligt definitionerna i L’être et le néant, av samma författare. För detta syfte har följande fråga formulerats: hur manifesterar sig masochismen och sadismen i Huis clos? I L’être et le néant beskriver Sartre konkreta relationer mellan människor. En möjlig relation handlar om kärlek som kan övergå i masochism och en annan om lust som kan övergå i sadism. Här är begreppen subjekt och objekt centrala, vilket de också är i Greimas aktantmodell. Den innehåller sex aktanter som står i motsatsförhållande: subjekt – objekt, sändare – mottagare och hjälpare – opponent. Det är viktigt att skilja på en aktant och en aktör. En aktör kan inneha rollen av olika aktanter. Flera aktörer kan inneha funktionen av samma aktant samtidigt. I analysen av pjäsen identifieras de olika aktanterna utifrån aktantmodellen. Analysen visar att masochism och sadism är närvarande överallt i Huis clos, vilket det ges flera exempel på i uppsatsen.