dc.contributor.author | Westmar, Ola | |
dc.date.accessioned | 2016-02-22T12:28:54Z | |
dc.date.available | 2016-02-22T12:28:54Z | |
dc.date.issued | 2016-02-22 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/42007 | |
dc.description.abstract | Syfte: Studien syftar till att undersöka en kommuns sätt att organisera och utveckla skol- formen särskild utbildning för vuxna. Ett ytterligare syfte är att beskriva vad detta betyder för målgruppen vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings tillgänglighet, kunskapsutveck¬ling, identitet och delaktighet i samhället. Studiens frågeställningar, utifrån den aktuella verk¬sam¬heten, är:
• Hur ser skolchefen, rektorn, läraren och eleven på skolformen särskild utbildning för vuxna?
• På vilket sätt genomförs utvecklingsarbete inom skolformen?
• Vilka yttre och inre gränser finns för skolformen?
Teori: Studien är baserad på en hermeneutisk tolkning med frirumsmodellen som verktyg för att belysa den komplexitet som finns inom skolformen särskild utbildning för vuxna och pro¬cessen att upptäcka och erövra det frirum som finns tillgängligt i verksamhet.
Metod: Studien bygger på sju stycken strukturerade, kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomförda med vuxenutbildningschef, rektor, lärare och elever vid särskild utbildning för vuxna i Lidköpings kommun.
Resultat: Resultatet av studien pekar på att det finns ett antal faktorer som kan ses som avgö-rande för att särskild utbildning i Lidköping bedöms bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Dessa faktorer är:
• Lokalernas roll – vikten av en samlad vuxenutbildning.
• Ett genomgående pedagogiskt förhållningssätt – den professionella flexibilitetens betydelse.
• Ledningens roll – att skapa förutsättningar genom positiv styrning och ledning i och av verksamheten.
• Lärarnas roll – att erövra frirummet, forma verksamheten ”bottom-up” och att bemöta eleverna utifrån ett flexibelt, professionellt förhållningssätt.
• Elevens roll – att nå och få utbildning utifrån egna förutsättningar och behov. En positiv inställning till skolan.
Konsekvenserna av detta är att särskild utbildning för vuxna kan anses ha en viktig roll i att erbjuda vuxna med intellektuell funktionsnedsättning relevant utbildning, men att detta kräver en satsning på verksamheten samt att det tillgängliga frirummet upptäcks och erövras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT15 IPS02 LLU600 | sv |
dc.subject | Särskild utbildning för vuxna | sv |
dc.subject | särvux | sv |
dc.subject | lärvux | sv |
dc.subject | frirum | sv |
dc.subject | styrning | sv |
dc.subject | ledning | sv |
dc.subject | andragogik | sv |
dc.subject | tillgänglighet | sv |
dc.subject | kunskapsutveckling | sv |
dc.subject | identitet | sv |
dc.subject | delaktighet | sv |
dc.title | Att förstå särskild utbildning för vuxna Hur skolformens komplexitet i en kommun kan tolkas genom Bergs frirumsmodell | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |