En god lärmiljö – ett ömsesidigt samspel En livsvärldsfenomenologisk studie kring fysisk lärmiljö, två skolexempel

Abstract

Syfte: Studiens syfte var att skapa en ökad förståelse för den fysiska lärmiljöns förutsättningar och betydelse i relation till alla elevers möjlighet till lärande och utveckling i skolan. Syftet var även att få kunskap om hur lärmiljön är utformad i skolan med fokus på de anpassningar och förebyggande åtgärder, som görs. Utifrån syftet har vi använt följande forskningsfrågor:

• Hur upplever rektorer, pedagoger och elever den fysiska lärmiljön i skolan? • Vilka behov upplever eleverna att de har, utifrån den fysiska lärmiljön? • Hur skapar rektorer och pedagoger lärmiljöer utifrån elevernas behov?

Teori: Studien är livsvärldsfenomenologiskt inriktad.

Metod: Studiens empiri har baserats på intervjuer med två rektorer, två pedagoger, samt fyra elever på två olika skolor. Som metod har den kvalitativa forskningsintervjun använts, samt observationer i de fysiska lärmiljöerna. Vid intervjuernas genomförande ställdes halvstrukturerade frågor med utgångspunkt i intervjuguider, som anpassats utifrån intervjupersonernas roller, samt utifrån de observationer som har genomförts. Resultatet har tolkats utifrån det hermeneutiska tolkningsförfarandet. Analysen av vårt resultat har relaterats till livsvärldsfenomenologins begrepp levd kropp, levt rum, horisonter, prepredikativa erfarenheter, don och syn på lärande.

Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av den fysiska lärmiljön i hög grad är en individuell upplevelse, relaterad till kroppen. Intervjupersonerna upplever den fysiska lärmiljön genom sina sinnen. Samtliga elever i intervjuerna uttrycker behov av en egen plats och att lärmiljöerna ska präglas av en lugn ljudnivå. I resultatet blir det synligt att de båda skolorna medvetet arbetar med anpassningar i den fysiska lärmiljön relaterat till elevers varierande behov. I miljöerna ser vi exempel på att skärmar nyttjas flexibelt och att det finns hörselkåpor tillgängliga. I studien framkommer en tydlig skillnad vad det gäller de två skolornas yttre och inre arkitektur. Framförallt blir detta synligt när den ena skolan är relativt nybyggd, där man har byggt in glaspartier, som leder till ökad transparens. De öppna flexibla miljöer banar dock väg för nya dilemman när det främst handlar om elever i koncentrationssvårigheter. Trots skillnader vad gäller den fysiska arkitekturen ser anpassningarna relativt lika ut på studiens två skolor. I enlighet med livsvärldsfenomenologins syn på lärande utifrån ett samspel mellan innehåll, individ och värld finner vi att det i hög grad finns ett fungerande samspel på båda skolorna. Den fysiska lärmiljön stöder de arbetssätt som eftersträvas, samt att de fysiska lärmiljöerna i hög grad anpassas utifrån elevernas behov av en egen plats. Vi menar att detta samspel har stor betydelse för att kunna skapa goda förutsättningar för alla elevers möjlighet till delaktighet, lärande och utveckling.