Ledarskap och skolutvecklingsprocesser - utifrån rektorers och arbetslagsledares perspektiv

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att genom intervju undersöka hur rektorer och arbetslagsledare i grundskolan upplever ledarskapet kring skolutvecklingsprocesser. Vidare är studiens syfte också att undersöka om, och i så fall hur, det går att påverka ledarskapet kring skolutvecklingsprocesser genom att organisera en utbildningsinsats med rektorer och arbetslagsledare. Teori: Då studiens syfte är att fånga ledarskapet kring skolutvecklingsprocesser har ledarskapsteorier som delat ledarskap, samproducerat ledarskap, distribuerat ledarskap och teacher leaders använts. För att belysa ämnet ytterligare har även teorier om lärande i arbetslivet, skolans organisation och rektors ledarskap använts.

Metod: Det empiriska materialet härrör från fyra kvalitativa gruppintervjuer med sammanlagt fyra rektorer och nio arbetslagsledare varav sex är lärare och tre är fritidspedagoger. Litteraturstudier och genomgång av tidigare forskning har gjort det möjligt att sätta den insamlade empirin i relation till olika teorier och begrepp om skolutveckling och dess organisation. Materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

Resultat: Skolutvecklingsprocesser handlar enligt de intervjuade om att utveckla undervisningen och verksamheten med elevernas bästa för ögonen. Vilka processer som räknas som skolutvecklande råder det delade meningar om. Rektorer är snävare i definitionen medan arbetslagsledare i fritidshemmet är de mest generösa.

Enligt de intervjuade bör skolutveckling utgå från ett gemensamt identifierat utvecklingsbehov då det bidrar till att behovet blir hela skolans angelägenhet. Utvecklingsarbetet gynnas dessutom av att det genomförs med en viss systematik. Studiens resultat visar att rektor är den som ytterst bör leda arbetet men att utvecklingsarbetet gynnas av att många personer är med och driver skolutvecklingsprocesser¬na. Studiens resultat visar att ett distribuerat ledarskap är en framgångsfaktor när det gäller utveck¬lings¬frågor.

Ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete kännetecknas enligt de intervjuade av att få utvecklings-om¬råden är i fokus och att dessa tillåts ta tid att utveckla. Vad som ska utvecklas blir då tydligt för all personal. De intervjuade uppger även att kvaliteten blir högre när personalen inte upplever att det kommer nya utvecklingsområden innan de hunnit arbeta tillräckligt med de pågående.

Vidare visar studiens resultat att det från förvaltningshåll är möjligt att stödja den enskilda skolans utvecklingsarbete via kommungemensamma insatser. Den kommungemensamma utbildning som bil¬dar utgångspunkt för studien, bidrar till att skolutvecklande frågor i högre grad än tidigare disku¬teras på ledningsgruppsmöten. En samsyn skapas också kring vilka dessa frågor är, även om det inom led¬ningsgrupperna råder något delade meningar om vilka utvecklingsprocesser som bidrar till utveck¬ling. Utbildningen leder även till att strategier för hur utvecklingsarbete ska genomföras