Visa enkel post

dc.contributor.authorBrandby, Eira
dc.date.accessioned2016-03-07T14:37:08Z
dc.date.available2016-03-07T14:37:08Z
dc.date.issued2016-03-07
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/42175
dc.description.abstractSyfte: Uppsatsens syfte är att beskriva de hinder för datahantering som datahanter-ingsförespråkarna själva uppger att de möter som argument från forskare som förhindrar ett personligt åtagande i datahantering. De beskrivna hindren ställs i relation till teori om införande av reformer i svensk grund- och gymnasieskola. Genom en teoretisk utblick mot kompetensutveckling och den läroteori som kan ge förståelse för möjligheter och motstånd mot förändring undersöker uppsatsen datahanteringsförespråkarnas verklighetsbeskrivning. Teori: Rapport SOU (2013:30) [Statens offentliga utredningar] och Illeris (2007; 2013) menar att en reform formuleras utifrån att det finns ett behov att tillgodose eller ett problem att lösa. En reform ses klassiskt som en metod för att åtgärda detta. Genom att ovanifrån ”hälla” ner en reform i en verksamhet ska utförarna uppfylla reformens avsikt. En yrkesgrupp som har en gedigen utbildning och stark yrkesidentitet låter sig inte detaljstyras. Motstånd mot en reform blir svårt att hantera när det är utförarnas samlade handlingar och förhållningssätt som är åtgärdsprogrammet. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ käll- och diskursanalys av olika texter (Börjesson, 2003). Teoridelens beskrivning av genomförande av reformer i svenskt skolväsende används för att tolka beskrivningar av hinder för införande av datahantering i forskaryrket som är uppsatsen empiri. De argument för datahantering som datahanteringsförespråkarnas verklighetsbeskrivning utgörs av används för att se hur ansvar fördelas och de vägar till påverkan som används. Resultat: Införandet av datahantering i forskares yrkespraktik som en metod eller administrativ rutin beskrivs av datahanteringsförespråkarna stöta på motstånd i form av att hinder kan finnas i ämneskulturella strukturer på institutions- eller fakultetsnivå, på ett politiskt/ juridiskt- och ett personligt plan. Datahanteringsförespråkarna fördelar genom sin diskurs ansvaret för att datahantering som arbetsrutin stöter på motstånd och tar sig rätten att beskriva vad som behöver göras för att framställa sin berättelse om verkligheten som berättigad och rationell.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatsv
dc.relation.ispartofseriesHT15 IPS PDGX62:1sv
dc.subjectdatahanteringsv
dc.subjectdiskurssv
dc.subjectpedagogiksv
dc.subjectreformpolitiksv
dc.subjectsociokultursv
dc.titleDatahantering som diskurs: En källanalytisk studie om att införa nya arbetsrutiner i en välutbildad och erfaren yrkesgruppsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post