Show simple item record

dc.contributor.authorNormark, Signe
dc.date.accessioned2016-04-05T09:53:30Z
dc.date.available2016-04-05T09:53:30Z
dc.date.issued2016-04-05
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/42399
dc.description.abstractMed autoetnografi som metod och vänskap som metod undersöker författaren hur feminism och ilska förhöll sig till varandra under tonårstiden då feministiska teorier kom till medvetandet i början av 2000-talet. Med utgångspunkt från Sara Ahmeds teorier om känslor och feministiskt medvetande besvaras frågor om hur den feministiska ilskan förändras med tid och hur den så kallade självhjälpskulturen skapar nya förhållningssätt inom det feministiska medvetandet. Uppsatsen sammanfattar med flera förslag till vidare forskning om ilska, ålder och hur feministiska tonåringar förhåller sig till feministiskt medvetande idag. Uppsatsen visar också hur vänskap som metod kan vara krävande och givande på samma gång samt hur den skulle kunna utvecklas som vetenskaplig metod.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesUppsatssv
dc.subjectfeminismsv
dc.subjectilskasv
dc.subjectkänslorsv
dc.subjectmedvetandesv
dc.subjectvänskapsv
dc.subjectautoetnografisv
dc.titleFeministisk ilska. En undersökning om ilska och feministiskt medvetande med vänskap som metod.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Cultural Scienceseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaperswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record