Handledning och skolutveckling. En kvalitativ intervjustudie av tolv lärares uppfattningar

Abstract

Syfte och problemformulering Syftet med detta arbete är att försöka utveckla hur handledare kan bidra till nyutbildade pedago- gers förståelse av att omsätta och använda sina teoretiska kunskaper från utbildningen i den didaktiska undervisningsverkligheten.

Studiens frågeställningar är: 1. Hur uppfattar nyutexaminerade lärare sitt pedagogiska ledarskap i umgänget med lärande elever? 2. Hur kan handledare enligt nyutexaminerade lärare främja nyutbildade lärares lärande i det didaktiska umgänget med lärande elever och med utgångspunkt i utbildningens teoretiska förmedlande? 3. Hur uppfattar nyutexaminerade lärare att de klarar övergången från teoretisk utbildning till praktisk undervisning?

Metod Studien är kvalitativ och innehåller öppna intervjuer med 12 lärare.

Resultat De nyutexaminerade lärarna upplever osäkerhet vid inledningen av sin yrkesverksamhet och uppfattar inte att de har erhållit möjlighet att träna och utveckla sitt ledarskap som lärare under utbildnings gång. De uttrycker att de hade behövt handledning i övergången från utbildning till undervisning. Mer praktik i utbildningen efterfrågas. De nyutbildade lärarna upplever att de saknar verktyg för att kunna utöva sitt ledarskap och för att i ledarskapet kunna inkludera alla elevers behov i undervisningen. Lärarna uttrycker, att handledare, oberoende på vem han eller hon är, ska belysa olika perspektiv och ge olika syn och inte färdiga recept. Handledaren ska också ge ett pedagogiskt stöd, som kan bidra till förutsättningar att sammanföra teoretiska perspektiv med yrkespraktiken genom en reflekterande syn på övergången.

Handledare behöver, enligt lärarna, strukturera upp sitt uppdrag om vad som är meningen med handledningen och vad som är målet med denna. Samtidigt ska handledare ge möjlighet till de handledda att reflektera över sina styrkor och hur de kan använda dessa i sin undervisning. Handledaren ska stödja den utvecklingsprocess som nyutexaminerade lärare själva äger. Hand- ledning är, menar lärarna, ett verktyg som stöder utvecklingen av en lärande individs lärandepro- cess. Handledaren skall också vara en erfaren person, som har kompetens i sitt yrkeskunnande,

menar lärarna och som kan stödja de nyutbildades utvecklingsprocess i den praktiska undervis- ningen och som dessutom uppmuntrar till reflektion över övergången från utbildningen i teori till praktiken i verkligheten. Handledare ska belysa olika perspektiv och ge olika syn och inte färdiga recept. Handledare ska, säger lärarna, fokusera lärares behov och intressen och bidra till menings- fulla samtal och samtidigt stimulera till ny förståelse för lärarens inre tänkande. En problemlö- sande undervisning, med didaktiska samtal, kan utveckla elevernas lärande och bör inkluderas i handledningen.

De tolv lärarna uppfattar att de inte till fullo klarade övergången från utbildningens teoretiska innehåll till skolvardagens praktiska utförande. Saknaden av undervisningsinnehåll om detta i lärarutbildningen fann de först vid inledningen av sin yrkesutövning. Lärarna upplevde otillräck- lighet och uppfattade sig vara oförmögna att på egen hand skaffa sig verktyg och kunskap för att i sin tur kunna utöva ett fungerande ledarskap i en klass. De intervjuade lärarna upplevde i yrkesinledningen att de verksamhetsförlagda avsnitten i utbildningen, VFU:n, var otillräckliga.

Pedagogiska konsekvenser Studiens bidrag med didaktiska konsekvenser, är att erbjuda båda handledning och kompetensut- veckling efter lärarutbildningen. Ett förslag är att lärarprogrammen erbjuder längre verksamhet- förlagad utbildning (VFU) än vad som nu förekommer samt att den längsta VFU:n läggs under det sista utbildningsåret. Det föreslås även att lärarprogrammen ska erbjuda kurser i metodik, ledarskap och retorik som obligatoriska moment i lärarutbildning. De ovanstående förslagen kan bidra till personligt utveckling hos lärarstudenter och dessutom ha en stöttande funktion i lärares lärande och utveckling men även som nyckelfaktorer i skolutvecklingssammanhang.